Hundpromenad

Imorse gick jag upp strax efter kl 7 trots att jag inte behöver åka till jobbet förrän kl 12. Tänkte jag skulle ta hundarna på en morgonpromenad och sen ha en lugn och skön förmiddag hemma. Var ute nästan en timme med hundarna och hade min Runkeeper igång. Tänkte, det här blir nog bra! Mindre än 3 km blev det... Nästan 2,7 km... Visserligen går man inte så fort med hundar, de ska stanna och nosa och kissa överallt, men jag trodde ändå att jag skulle ha gått längre. Jaja, det är ändå bättre än ingenting. Blir lunchpromenix om ett par timmar, så då kommer jag ut en gång till. Sen bär det av mot jobbet.

Träningstorka

Jahapp, här händer inte mycket. Jag har inte kommit igång och tränat efter min sjukdom. Det har blivit nån lite längre promenad med hundarna, men mest den vanliga halvtimmen. Som visserligen är bättre än ingenting alls. Jag har tänkt att jag nån dag ska testa hur det känns på crosstrainern, typ ta ett lugnt pass framför tv:n till att börja med. Än så länge har det dock stannat vid det - tanken. Det är ju så mycket annat som händer också så det känns som att tiden kniper. Dessutom har jag kommit bort från det, jag glömmer liksom bort att jag borde testa på att träna igen. Dagarna flyger iväg. Undanflykter, undanflykter, jag vet. Borde kanske planera in en träningssession i almanackan? Kanske är det det enda sättet att faktiskt få det gjort och att komma ihåg att det ska göras?