tisdag 7 mars 2017

Träningsredskapen samlar damm

Maken har en träningsbänk hemma och fria vikter. I perioder är han duktig och använder grejerna, men oftast står de bara där och ser fula ut.

Jag köpte en crosstrainer för flera år sedan. Den hade vi i sovrummet sista tiden och den som använde den mest var vår son. Han gillade att klättra på den. Sen kom vår lillskrutta och vi behövde platsen till hennes spjälsäng. Då skeppades min crosstrainer till svärmors ovanvåning där den fortfarande står, nästan 2 år senare. När vi bor större ska jag ta hem den igen och förhoppningsvis kan jag börja använda den mer igen, som jag gjorde i början när jag köpte den! Det var väldigt bekvämt att ställa sig och gå på den framför tv:n som jag gjorde då, i vår gamla lägenhet.

Sen har jag DVD-filmer om yoga, pilates och zumba. Dom har jag inte tittat mycket på tyvärr. Jag har gummiband, hopprep, pilatesboll och yogamatta. Maken har en ab-roller (eller vad dom heter), sån som man köpte på TV-shop förr om åren. Också sånt som bara ligger och skräpar nånstans.

Nej, vi är dåliga på att träna hemma båda två faktiskt, men inte för att vi saknar möjligheter till det. Vad är det då som stoppar oss egentligen? Vi måste inte gå till gymmet. Vi behöver inte ens gå utanför dörren! Varför använder vi oss inte av de möjligheter vi har i vårt eget hem när vi båda vet att vi mår bättre, samt får mer energi och ork av träning. Lathet? Tidsbrist? Trötthet? All of the above skulle jag tro. Och en avsaknad av motivation.

Ibland funderar jag på att köpa en ny träningsmaskin, kanske en cykel eller nåt annat. Jag skulle vilja bo större så att vi hade utrymme till alla de här träningsgrejerna! Om de står på ett eget ställe och vi hade haft en TV där så jag slipper tänka på att det är träning jag sysslar med, då kanske jag hade använt det lite mer.

Det är svårt att hitta motivationen till träning, även om redskapen finns lättillgängliga. Men, om de inte hade varit lättillgängliga så hade det förmodligen varit ändå svårare! Jag kanske skulle ta tag i det igen efter att min förkylning har gått över och satsa på att klara årets träningsutmaning som jag har med min kollega?!

tisdag 28 februari 2017

Utmaningarna 2017

Jag har en utmaning med min kollega. Vi har 100 tillfällen under år 2017 då vi får äta skit. Ett tillfälle är inte en hel dag, utan ett tillfälle som liksom hör ihop. Till exempel en födelsedag, en bjudning, en frukost, en myskväll, en högtidsdag. Hittills har det gått 58 dagar av året och jag har nu 11 tillfällen. Det är en rolig och bitvis svår utmaning. Jag försöker hitta alternativ till onyttigheterna och det funkar ganska bra. Jag försöker spara tillfällen nu så att jag har till särskilda tillfällen och till högtider.

Sen har vi en utmaning till, men den är mer personanpassad. Min utmaning är att jag ska träna/motionera vid 100 tillfällen under år 2017. Det går inte så jättebra. Jag har bara två tillfällen och 58 dagar har gått. Men, det finns hopp! Jag är anmäld till Vårruset i maj. Maken säger att jag måste börja träna redan nu och han har ju en poäng där. Jag ska bara ta tag i det också. Men så har jag en liten räddning för året också. Planen är att cykla till jobbet framåt sommaren när vädret är bättre. Det tar cirka 45 minuter enkel väg och då blir det två tillfällen varje arbetsdag. Kanske kan det rädda mig?

För att hålla reda på antal tillfällen använder jag mig av appen Goal Tracker som finns för Android. Det går visserligen inte att sätta flera tillfällen på en dag i den, men då får jag sätta det på en annan dag som inte har något tillfälle. Själva datumen i sig är ju inte viktiga, utan det är antal tillfällen som spelar roll.

Jag tycker det är lite roligt med mina utmaningar. Det kanske verkar som lätta utmaningar, men det är det inte för mig faktiskt. Vilket gör att det faktiskt blir en utmaning på riktigt, det är ingenting jag ror i land med lätthet. Spännande att se om jag kommer att lyckas eller inte!