Utmaningarna 2017

Jag har en utmaning med min kollega. Vi har 100 tillfällen under år 2017 då vi får äta skit. Ett tillfälle är inte en hel dag, utan ett tillfälle som liksom hör ihop. Till exempel en födelsedag, en bjudning, en frukost, en myskväll, en högtidsdag. Hittills har det gått 58 dagar av året och jag har nu 11 tillfällen. Det är en rolig och bitvis svår utmaning. Jag försöker hitta alternativ till onyttigheterna och det funkar ganska bra. Jag försöker spara tillfällen nu så att jag har till särskilda tillfällen och till högtider.

Sen har vi en utmaning till, men den är mer personanpassad. Min utmaning är att jag ska träna/motionera vid 100 tillfällen under år 2017. Det går inte så jättebra. Jag har bara två tillfällen och 58 dagar har gått. Men, det finns hopp! Jag är anmäld till Vårruset i maj. Maken säger att jag måste börja träna redan nu och han har ju en poäng där. Jag ska bara ta tag i det också. Men så har jag en liten räddning för året också. Planen är att cykla till jobbet framåt sommaren när vädret är bättre. Det tar cirka 45 minuter enkel väg och då blir det två tillfällen varje arbetsdag. Kanske kan det rädda mig?

För att hålla reda på antal tillfällen använder jag mig av appen Goal Tracker som finns för Android. Det går visserligen inte att sätta flera tillfällen på en dag i den, men då får jag sätta det på en annan dag som inte har något tillfälle. Själva datumen i sig är ju inte viktiga, utan det är antal tillfällen som spelar roll.

Jag tycker det är lite roligt med mina utmaningar. Det kanske verkar som lätta utmaningar, men det är det inte för mig faktiskt. Vilket gör att det faktiskt blir en utmaning på riktigt, det är ingenting jag ror i land med lätthet. Spännande att se om jag kommer att lyckas eller inte!

Planeringsdagar med den smala linjen

Idag och imorgon har jag planeringsdagar med jobbet. Vi har bokat in oss i ett konferensrum på ett ställe med god mat och mysig, fräsch atmosfär. Såklart finns det frestelser för en sån som mig som älskar allt onyttigt. När vi kom in i konferensrummet låg en chokladbit på varje block och det fanns en fruktskål med mer choklad i. Efter lunchen kunde man ta kaffe, te och kaka. Till eftermiddagsfikat dukade de fram stora, saftiga kanelbullar. Mina kollegor vet att jag är en sucker för choklad, så alla kastade sina små chokladbitar till mig. Jag lade lugnt ned dem i väskan för att spara dem till min ät-dag. Efter lunchen stod jag emot de frestande kakorna och nöjde mig med en enkel kopp te. På eftermiddagen sniffade jag lite på en kollegas bulle, men åt istället en banan till mitt te. Har jag inte varit duktig så säg?

Bio = godis

Ända sedan jag var liten har biobesök varit förknippade med godis. Det var en speciell känsla att gå till biografen i den lilla staden och välja ut vilket godis man skulle ha från damen bakom disken. En sak fick jag välja. Sedan den tiden har godis varit synonymt med känslan av bioupplevelsen och jag köper fortfarande alltid godis då jag går på bio.

Förutom igår. Vi var och såg filmen Jack Reacher med några vänner, men det var ju en fredag, vilket betyder inget godis. Maken och jag diskuterade huruvida ett biobesök är ett särskilt tillfälle, men kom fram till att det bara skulle vara en undanflykt för att få stoppa i oss onyttigheter om vi använde den ursäkten. Vi skulle inte köpa något godis. Istället köpte vi varsin flaska mineralvatten. Det fick räcka. Vi hade ätit mat precis innan vi åkte, så vi var inte hungriga. Det var bra att vi förberedde oss på det sättet, för hunger brukar annars kunna föranleda stora godisinköp. Efteråt pratade vi om hur vi hade upplevt biokänslan trots att vi inte hade något godis och båda höll med om att det faktiskt inte hade gjort någonting. Vi hade inte saknat godiset. Det kändes bra! En annan gång vet jag att jag kan nöja mig med något att dricka och att jag inte alls måste sätta likhetstecken mellan bio och godis. Jag gör framsteg.

Nyårslöftet

Jag brukar aldrig avlägga nyårslöften, för jag vet att jag inte kommer att hålla dem. Den här gången kom dock maken och jag överens om att vi skulle ha ett gemensamt nyårslöfte. Nu var det inte så att vi på nyårsafton gav varandra ett högtidligt löfte direkt, utan det utspelade sig mer som en överenskommelse oss emellan.

Till löftet då: vi ska träna två gånger var varje vecka och planera in när dessa träningspass ska ske i förväg så att de verkligen blir av. Den första veckan på året är ju redan halvvägs förbi, så imorgon är tanken att vi startar. Hmm, det känns lite vacklande redan, men skam den som ger sig!

Sen fortsätter vi så klart med vår lördagsgodis-deal. Nu efter helgerna åker hårdhandskarna på igen! Inget mer mumsande i tid och otid!

Motståndskraft

Igår hade vi spelkväll med kompisar här hemma och lördagen till ära hade vi bullat upp för vårt lördagsgodis. Det blev en sen kväll som inte avslutades förrän framåt småtimmarna. Vid det laget orkade vi inte städa undan, utan beslutade att det fick ske idag istället. När jag hade gått upp, Modig fått ny blöja och Allvädershunden fått sin promenad satte jag genast igång med undanplockandet för att inte godisskålarna skulle få oväntat besök av mitt sötsug och min låga motståndskraft. Förvånande nog satte inget sötsug igång när jag fixade med allt det goda. Jag ville faktiskt inte ha något. Det är väldigt ovanligt när det gäller mig och jag blev glad när jag upptäckte anomaliteten!

Handlat inför helgen

Idag var vi och handlade inför helgen. På lördag ska vi ha några vänner på besök. Det ska drickas glögg, ätas pepparkakor och spelas spel. Lördag, just det, dagen då jag får vara onyttig. Till själva spelandet har vi köpt snacks och läsk. En hel del smågodis blev det också. Alla vet väl hur lätt det är att bara sticka ner handen i påsen och plocka upp en liten go'bit för att sedan sluka den med hull och hår. Där stod påsarna på bänken och såg smarriga ut. EN liten bit liksom, det är väl inte hela världen? Uhuhuuuu, vad svårt det var att INTE sticka ner handen i påsen. Men, jag var faktiskt förvånansvärt stark idag. Jag tog ingen bit. Nu när påsarna är i tryggt förvar i skåpet så jag slipper se dem så fort jag är i köket, så känns det bättre och jag tänker inte så mycket på det. Nu ska jag nog klara mig tills på lördag i alla fall, trots att jag tvivlade på mig själv en bra stund där.

Bra kämpat!

Ok, jag inser att det är en vecka som jag har klarat det, det vill säga jag har klarat att hålla mig till lördagsgodis-regeln. Om än inte med den måttlighet som jag från början eftersträvade. Men! Jag klarade det och för mig har det varit en kämpig vecka eftersom jag är en slav under sockerbegäret och jag dessutom flera gånger har stött på frestelser. Senast igår. Jag stod emot. Och nu är det en ny vecka. Kampen är igång igen. En dag i taget, vecka för vecka. Det är många dagar kvar till lördag...

Planer inför framtiden

Är ju gravid för tillfället och beräknas föda ca den 22 april. Hade egentligen velat gifta mig med sambon innan dess, men vi insåg att tiden inte räcker till, speciellt inte eftersom jag blev sjuk i 2 månader efter att jag upptäckte graviditeten. Vi beslutade oss för att gifta oss när vi döper Krabaten istället, typ i sommar. Då har man liksom alla samlade i alla fall. Det kommer inte att bli något fancy bröllop, för det har vi inte pengar till, utan huvudsaken är att vi gängar oss inför alla dom människor som vi bryr oss om.

Nu till poängen. Sambon sa att man ju måste gå ner i vikt tills man gifter sig och jag som har lagt på mig mer än bebisvikt under jul-ledigheten är benägen att hålla med. Skärpning krävs! Inget snask under veckorna och det är dags att prova på crosstrainern igen, för första gången sedan jag blev sjuk. Sambon planerar att lägga upp ett tränings-schema till sig själv också, för viktnedgången gäller oss båda, även om det i mitt fall egentligen handlar om att inte gå upp betydligt mer än vikten som kommer i samband med graviditeten.

Så, imorgon, måndag är det meningen att vi ska starta projektet "bröllopsvikten"! Kanske kan denna utmaning ge förnyad inspiration till ett sundare leverne? Kanske kan det i och med detta medföra lite mer aktivitet på den här bloggen också? Det vore något! ;P

Published with Blogger-droid v2.0.1

Utmaningen - sista dagen

Genomgick en riktig prövning i förmiddags på jobbet. Det bjöds på kladdkakemuffins... I löööööv! Men! Jag var ståndaktig och tog ingen. Nu är det kväller och jag har klarat mig ända tills nu, men suget har satt in rejält, tyvärr. Känns lite jobbigt. Vill ha choklad, segt godis, choklad, typ. Sambon och svärmor åt Maraboukakor till kaffet efter kvällsmaten. Som tur är dricker inte jag kaffe så jag sitter inte alltid med dem då de äter. Bra metod att undvika frestelsen, just då i alla fall. Vad jag ska göra för att undvika det nu har jag ingen aning om? Men jag kan ju inte ge upp så här i de sista timmarna, när jag nästan har klarat utmaningen!

Dag 3

Jag tog mitt undantag idag när jag åt lunch med min kollega. Men! Jag tog endast en kula glass! Detta är en ovanlighet för att vara mig. Jag brukar aldrig nöja mig med mindre än två kulor glass. Funderade på att ta två kulor idag med, men valde en. Förutom glasskulan har jag inte ätit några onyttigheter, vilket innebär att jag klarade utmaningen idag med! En dag kvar...

Published with Blogger-droid v1.7.2

Halva avklarad

Två hela, onyttighetsfria dagar på rad är avklarade. Känner mig nöjd trots att två dagar i det stora hela är en droppe i sjön egentligen. Det är dock en början och jag bevisar för mig själv att jag har viljekraft, jag måste bara vilja det tillräckligt mycket. Utmaningen är bra på det sättet, för det sätter igång tävlingsmänniskan inom mig!

Published with Blogger-droid v1.7.2

Igår och idag

Två dagar är snart avklarade av min utmaning och än så länge har det gått bra eftersom de har varit onyttighetsfria. Visserligen har de också varit träningsfria, vilket är mindre bra. Men man måste se det från den positiva sidan ibland. Just nu är det mest onyttigheterna som är en kamp. Vi hade faktiskt tänkt motionera idag, spela tennis på en utomhusbana här i närheten, men sen var vädret trist så det blev inte så. Sambon sa att bollen inte studsar när det är blött. Jag tog honom på orden. Nu har jag i alla fall två dagar kvar på min utmaning. Visserligen med ett eventuellt undantag imorgon. 50% är avklarat. Jag tror nog att jag kommer att klara av det. Duktig Sara, klappar mig själv på huvudet. :)

Utmaningen

Idag fick jag ett sms av min goda vän Löplina. Hon och en väninna till henne skulle ha en onyttighetsfri vecka från och med idag. Bryter nån av dem utmaningen får den andra hitta på ett straff. I sms:et utmanade hon mig att delta. Jag tvekade. Känner inte att jag kan vara med på nåt sånt under min semester. Då fick jag chansen att vara med till och med fredag, vilket är bättre än inget. Jag accepterade. Sen kom jag på att jag på torsdag ska träffa min kollega på lunchen på ett ställe där de gör sin egen glass. Löplina tyckte synd om mig och gav mig det undantaget. Så nu ska jag inte äta några onyttigheter förrän efter fredag, förutom eventuellt en glass på torsdag. Om jag inte kan motstå. Ska dock försöka!

Nån annan som är sugen på att hänga med på några onyttighetsfria dagar med oss?

Published with Blogger-droid v1.7.2