tisdag 26 september 2017

Då kör vi igen!

Jag har verkligen låtit mig själv misslyckas den här gången. Jag är uppe och nosar på vikten runt 79 kg och nej, jag är inte gravid. Det är bara jag och den här sommaren som totalt har spårat ur.

Tack vare att jag har cyklat till jobbet i drygt 2 månader så har jag lyckats med utmaningen med 100 tränings-/motionstillfällen eftersom jag då har fått 2 tränings-/motionstillfällen per dag. Äta onyttigheter-utmaningen är på väg käpprätt åt skogen. Jag har använt 86 tillfällen, det vill säga det finns 14 tillfällen kvar på drygt 3 månader. Tid som inkluderar både jul och nyår. Mina tillfällen är numera dagbaserade. Jag har helt enkelt 100 dagar att äta onyttigheter, inte 100 tillfällen som egentligen var tanken.

Jag vet inte vad som hände, eller jo, jag tappade fullständigt kontrollen och tappade orken att bry mig. Så här tjock har jag nog aldrig varit utan att ha varit gravid. Nu är jag bara stor. När jag ser mig själv i spegeln känns den här kroppen inte som jag. På jobbet har vi Skypemöten. När jag ser mig själv där så undrar jag vem den där tjocka personen är. Jag är liksom bara som en stor klump. Det känns inte bra.

För två dagar sedan laddade jag på makens rekommendation ner Försvarsmaktens app FMTK. Idag började jag träna. Jag hade lite problem eftersom jag inte kunde logga in i appen, men jag kunde logga in på hemsidan så jag körde "dagens pass" som var "lugn och ro". Nu vet jag bara inte hur jag ska få in informationen att jag har utfört passet så att jag kan se det när jag loggar in?

Ujujuj vad stel jag är i kroppen. Rörligheten och smidigheten har ju definitivt sett bättre dagar.

Det känns bra att ha börjat. Visserligen var det här passet inte direkt jobbigt, men det var i alla fall någon form av rörelse. Det kanske är bra att starta lite lugnt och inte köra på för fullt direkt? Utmaningen nu är att fortsätta - som alltid...

Nu får vi se hur det går...