Är tillbaka i mina gamla vanor. Det slinker ner både det ena och det andra som är onyttigt var och varannan dag. Godis, glass, bullar. Det är inte bra. Varken för mig eller för bebisen. Jag måste börja tänka mig för mer igen, minska antalet dagar per vecka med onyttigt intag. Jag borde försöka komma igång och röra mig mer igen.
Dagens vikt: 61,8 kg. En uppgång på 900 g på 2 veckor. Är det en normal viktuppgång när man är gravid i vecka 15-17, eller beror det till största delen på allt onyttigt som lyckas slinka ner i magen? Ska jag nu svälla ut som en ballong? Har dålig självdisciplin med vad jag stoppar i mig. Äter också vanliga portioner igen, vilket såklart är positivt. Äsch, vet varken ut eller in när det kommer till detta, men undrar såklart om jag ställer till det för mig själv viktmässigt. Nån som har nån insikt i frågan?
Har ju haft en hel del problem med tarmarna sedan jag blev sjuk i slutet av augusti. I ett försök att minska smärtan i tarmarna har jag därför till viss del anpassat min kost genom att undvika gasbildande mat och dylikt. Sedan jag i måndags fick recept på Dimetikon mot gasbildning och jag började med tarmregleraren Inolaxol igen har jag varit stabilare i magen, samt haft allt mindre smärtor.
Så idag. Eldprovet. Chili con carne. Mmm, gott! Men oj, gasbildande... Låt mig framställa orsakerna: starkt kryddad mat, gul lök, vitlök, bönor. Till maten drack jag dessutom mjölk, något jag på inrådan från läkarvården motvilligt har avstått från i minst en månad.
Resultat, hmm...
Smärta: minimal.
Obehag: inte direkt, ingen skillnad mot innan kvällsmaten i alla fall.
Känsla: glädje, lättnad. Yes!
Orsak? Mår jag bättre? Är det medicinen som gör underverk? Eller är det en kombination av både och? Jag har ingen aning. Men just nu spelar det mindre roll. Jag känner mig friskare, starkare, mer redo för vardagen med jobb och allt vad det innebär och det känns fantastiskt! Tummen upp för det!
