Tappat träningslusten

Nu är jag på botten, det finns ingen träningslust eller glädje inför träningen kvar i mig för tillfället. Förra veckans misslyckande var bara början. Så känns det. Nästa veckas Vårrus blir nog i promenadtakt för mig. Räknar inte med att träna någonting den här veckan, förutom lite pausgympa på jobbet. Jag känner mig som en dålig människa totalt utan disciplin. Ja, vad mer kan jag säga? Det är där jag är nu. Inte direkt oväntat om man tittar tillbaka på hur det brukar gå med min träning. Denna gång var inte annorlunda. Tycker inte det är lönt, för jag märker ingen skillnad. Japp, så ligger det till. Så vet ni det.

15 veckor

Så länge höll jag mitt nyårslöfte.  15 veckor. Har noll motivation att träna. Ser ingen skillnad trots att jag har ändrat mina onyttighetsvanor och börjat träna. Är på god väg att ge upp känns det som. Åtminstone vad gäller träningen. Hur kunde jag gå och inbilla mig att jag skulle klara hela året? Jag är ju dummare än tåget. Vet inte hur jag kommer att hantera detta nederlag, men jag gissar att det inte blir så himla mycket mer träna av för min del.

Återinvigning

Har inte tränat på hela veckan och så igår kväll när vi skulle kolla på en film kom jag på att om jag inte tränade så skulle jag inte klara av att träna två gånger den här veckan. Så under början av filmen gjorde jag några omgångar situps, pushups och benlyft från soffan. Skämdes lite för mitt dåliga engagemang, men sa till maken att det visst gills.

Men skammen förde något gott med sig, för idag återinvigde jag min crosstrainer. Den har jag inte använt sedan jag var gravid, och då använde jag den nog bara en gång. För att ge lite tidsperspektiv. Modig fyller 1 år nästa vecka och fram tills igår då jag grävde fram den har crosstrainern varit ett bra avlastningsställe.

Modig hade somnat i vagnen när vi var ute på långprommis på morgonen med Allvädershunden. Så min deal med mig själv var att antingen skulle jag träna tills Modig vaknade, eller i alla fall i 30 minuter. Det blev 30 minuter och svetten rann. Den insatsen gjorde mig mer nöjd med mig själv än träningsinsatsen igår kan man ju minst sagt säga.

Fjorton veckor

Japp, nu har det gått 14 veckor av nyårslöftet. Och ja, det är fortfarande intakt. För min del. Den här veckan har vi faktiskt tränat 2 gånger både maken och jag. Jag är inte supernöjd med min insats, men det var en sån vecka. Sparade träningen till helgen, dum som jag är. På lördagen blev det 15 minuter med olika övningar, bland annat med lite vikter. Idag, söndag, har vi varit iväg hela familjen på en cykeltur. Det är nämligen så att vi köpte cykelbarnstol till Modig igår, samt 3 cykelhjälmar (man får ju som förälder föregå med gott exempel). Så vi satte Modig i stolen och tog Allvädershunden i koppel och cyklade iväg. Vädret var helt ok och det var riktigt skönt att komma ut. Så, som ni förstår, cykelturen har kvalat in som träningstillfälle nummer två. Imorgon börjar vecka 15, en ny träningsvecka och jag hoppas att jag kan hitta tillbaka till inspirationen och motivationen igen.

Påskens frosseri

En storhelg lider mot sitt slut. En helg då jag har fått äta onyttigt trots att det inte är lördag. Ja. Jag har utnyttjat tillfället. Ja. Jag har tryckt i mig godis, choklad, chips, kakor och bullar, samt druckit lite läsk. Ja. Jag känner mig uppblåst och äcklig. Ja. Jag tycker det har varit onödigt. Ja. Nu ska det faktiskt bli skönt att återgå till vardagen då jag inte får trycka i mig sånt hela tiden.