Så låter det i mitt inre. Fast inte lyssnar jag inte, det stannar liksom vid tanken. Sedan mr D skadade sig har det blivit lite si och så med träningen. Var ute ett par gånger till, men sista träningen var då jag cyklade med sambon och han fick punka. Det var den 8:e augusti. Dagen efter började jag jobba. Motivationen ströps och bokklubben närmade sig med ett berg av läsning att ta tag i. Har inte orkat, inte velat, samt inte haft tid.
Detsamma gäller onyttigheterna. Det är nog ett dagligt intag av nånting för tillfället. Inte bra, inte bra alls.
Måste försöka ta tag i mig själv igen, måste kämpa vidare. Vill inte tillbaka till där jag var tidigare. Dessutom närmar sig iFORM med stormsteg! Men just idag orkar jag inte heller.
På något sätt väl man ha en rejäl knuff av någon annan! Samtidigt vet jag att det är små myrsteg framåt som ger de mest hållbara resultaten, bara man beslutar sig och är konsekvent.
SvaraRaderaJag ser början på Rivstarten på måndag som min bakspark. :)