Det var svårt att ta sig iväg hemifrån till träningen idag efter en lång dag på jobbet mellan ca kl 7 och 17. Speciellt med tanke på att jag fick kramas med Modig i ca 5 minuter bara eftersom farmor hämtar på onsdagar och jag jobbar länge. Men, har man bokat ett pass är det bara att pallra sig iväg, annars får man prick i protokollet.
Idag hade jag bokat mig på Zumba Fitness 60 och nej, det var inte med instruktören som ska åka utomlands i 9 månader utan en tjej som jag har tränat med några gånger tidigare, innan jag stötte på favoriten. Det var som att gå bakåt träningsmässigt. Visst blev jag lite svettig, men jag blev inte slut i kroppen, svetten sprutade inte ur alla mina porer. Förut tyckte jag hennes pass var jobbiga. Förut... Visst var det ganska kul, men jag minns det som att jag tyckte det var ändå roligare innan min favoritinstruktör dök upp.
Jaja, vad är en träning utan favoriten, kanske alldeles dötrist och tråkig. Nej, riktigt så illa är det väl inte, men jag inser att min saknad kommer att bli stor. Det har varit mina absoluta favoritpass sedan första passet Zumba jag var på som han, favoriten, höll i. Sedan dess var jag fast och har bokat mig på alla hans söndagspass som jag har kunnat.
Inser dock att jag måste hitta glädjen i andra instruktörer igen, för annars blir det inte bra. Men, ledsamt är det allt...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Lämna gärna tips, råd och tankar! Jag blir så glad för dina kommentarer! :D