Bio = godis

Ända sedan jag var liten har biobesök varit förknippade med godis. Det var en speciell känsla att gå till biografen i den lilla staden och välja ut vilket godis man skulle ha från damen bakom disken. En sak fick jag välja. Sedan den tiden har godis varit synonymt med känslan av bioupplevelsen och jag köper fortfarande alltid godis då jag går på bio.

Förutom igår. Vi var och såg filmen Jack Reacher med några vänner, men det var ju en fredag, vilket betyder inget godis. Maken och jag diskuterade huruvida ett biobesök är ett särskilt tillfälle, men kom fram till att det bara skulle vara en undanflykt för att få stoppa i oss onyttigheter om vi använde den ursäkten. Vi skulle inte köpa något godis. Istället köpte vi varsin flaska mineralvatten. Det fick räcka. Vi hade ätit mat precis innan vi åkte, så vi var inte hungriga. Det var bra att vi förberedde oss på det sättet, för hunger brukar annars kunna föranleda stora godisinköp. Efteråt pratade vi om hur vi hade upplevt biokänslan trots att vi inte hade något godis och båda höll med om att det faktiskt inte hade gjort någonting. Vi hade inte saknat godiset. Det kändes bra! En annan gång vet jag att jag kan nöja mig med något att dricka och att jag inte alls måste sätta likhetstecken mellan bio och godis. Jag gör framsteg.