fredag 15 april 2011

Följa sin instinkt

Idag, fredag, är ju tänkt att vara min nya vägardag. Igår kväll kände jag mig nervös och rädd inför att väga mig och jag tänkte att jag nog skulle vänta en vecka. Imorse kände jag samma bävan, men så tänkte jag äsch, sluta vara så feg och väg dig bara. Sagt och gjort. Varför, varför, varför kan jag inte lära mig att följa mina instinkter?! Nu har jag ju såklart gått upp 1 kg i vikt till 67,5 kg och jag är FÖRBANNAD! Antagligen beror viktökningen på att jag åt ananas och keso för sent på kvällen igår och för att jag inte har tränat tillräckligt hårt, vad vet jag? Jag var så förbannad att jag tänkte det är lika bra att fixa månadens mätning när jag ändå är igång och blir besviken. Så här kommer den (jag har inte själv jämfört siffrorna förrän jag skriver dem här):

Omkretsen inom parentesen står för 5 mars, 31 och 3 januari.

Midja: 87 cm (87 cm, 87 cm, 88 cm)
Lår: höger 61 cm (61 cm, 62 cm, 64 cm), vänster 60 cm (61 cm, 63 cm, 65 cm)
Vader: höger 38 cm (38 cm, 39 cm, 39 cm), vänster 38 cm (39 cm, 40 cm, 40 cm)
Höfter: 94 cm (98 cm, 99 cm, 102 cm)
Rumpa: 99 cm (101 cm, 103 cm, 106 cm)
Byst: 92 cm (94 cm, 97 cm, 100 cm)
Överarmar: höger 29 cm (29,5 cm, 29 cm, 32 cm), vänster 29 cm (30 cm, 30 cm, 33 cm)

På många ställen har det ju knappt hänt nånting!!! Usch vad less jag blir... Och varför händer det INGENTING med min midja? Nu till totalen sen 3 januari:

Midja: -1 cm
Lår: höger -3 cm, vänster -4 cm
Vader: höger -1 cm, vänster -2 cm
Höfter: -8 cm
Rumpa: -7 cm
Byst: -8 cm
Överarmar: höger -3 cm, vänster -4 cm

Vissa delar av kroppen visar en större förändringsbenägenhet än andra. Jag är sisådär nöjd med resultatet, men fortfarande sjukt förbannad för det där med vikten! Varför följde jag inte bara min instinkt och väntade en vecka eller två? Varför lär jag mig aldrig att göra som min pappa säger, dvs göra som jag tänkte först? :´(
Upplagd av Sara kl. 07:50
Etiketter:

4 kommentarer:

  1. Carro15 april 2011 kl. 13:20

    Jag tycker det har gått så himla bra för dig med din viktnedgång och du har förändra mycket i din vardag ju! Så en motgång kan ju faktisk vara bra med, för det får dig att kämpa ännu mer för att nå ditt/dina mål.
    Jag har det oxå lite tufft nu men som sagt vi är ju bara ett telefonsamtal bort och vi får peppa varann så gott det går för Brutus får INTE ta över.

    SvaraRadera
  2. Sara15 april 2011 kl. 16:16

    Det är sant, jag har förändrat mycket. Många grejer trodde jag inte att jag skulle klara av heller. På så sätt har jag ju vunnit liksom, men när vikten pendlar åt fel håll då är det som ett slag i magen. Jag ska försöka fortsätta kämpa, för jag vill inte ha den vikten jag har idag, jag vill inte bli osäker på mig själv pga hur jag ser ut.
    Tack vännen för att du sätter saker i sitt rätta perspektiv. Kramar

    SvaraRadera
  3. Anonym17 april 2011 kl. 13:31

    Det var intressant att se dina mått (självklart tog jag upp minmåttdagbok och jämförde).
    Jag undrar dock om det kan vara så att du känner dig större än vad du egentligen är?
    Sedan håller jag med, man har ju en målbild och när det inte går åt rätt håll blir man besviken och frustrerad. Men keep it upp! Kroppen har ju lite hyss för sig med vattenansamlingar och liknande, så egentligen bör man ta flera vågmått under tre dagar i sträck, och göra en snittvikt :).
    Lycka till! :D

    SvaraRadera
  4. Sara17 april 2011 kl. 16:47

    Hur gick jämförelsen? :)
    Smart att ta en snittvikt! Borde kanske prova det? Gillar inte alls kroppens hyss... :(

    SvaraRadera

Lämna gärna tips, råd och tankar! Jag blir så glad för dina kommentarer! :D

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)