Ingen svacka

Nu tänker du säkert oj så tyst det är på den här bloggen, nu har den där Saran hamnat i en träningssvacka igen. Men, icke sa nicke! Här tränas det fortfarande på Nordic Wellness! Jag är bara dålig på att skriva om det.

Oftast får jag ihop 2-3 träningspass i veckan. Ibland är det en fullspäckad vecka så jag inte får in ett enda pass och så ibland smäller jag in hela 4 pass! Förra veckan var en sån vecka då jag tränade 4 gånger. På lördagen blev det BodyCombat och på söndagen Zumba Fitness. Idag har jag sjuk träningsverk, framförallt i axlarna. Men riktigt roligt var det!

Denna vecka får jag inte ihop det riktigt på vardagarna, så fokus blir på helgen. Det blir en favorit i repris, BodyCombat och Zumba Fitness!

Ny stil på nytt ställe

Idag testade jag ett nytt ställe att träna på och dessutom en ny typ av gruppträning: Dance Fusion. Passet var en mix av afro och house. Det innebar stora rörelser med överkroppen och riktigt snabba fötter. Det var rätt så kul. Lite annorlunda än de andra dansklasserna jag har varit på som har kört koreografi till olika låtar. Här byggde man ihop en dans genom att lära sig steg i olika block. Sen på slutet la vi ihop alltihop till en dans. Hur gick det för mig då? Jo vars, det gick väl ok. Hängde inte alltid med. Tappade bort mig ibland. Det svåraste är de snabba fötterna. Mina vägrar ibland att snabba på och då är det ju omöjligt att hänga med i stegen. Ibland satt stegen och sen nästa gång gick det åt skogen, haha! Men, jag bryr mig inte. För mig handlar det inte om vad andra tycker om mig, utan det handlar om att jag tränar för att komma i form för att i sin tur vara mer nöjd med mig själv och hur jag ser ut. För att jag ska klara av det så krävs det att jag har roligt under tiden, för annars kommer jag bara att lägga av. Såsom det brukar bli...

Fjärde gången gillt

Äntligen! Jag hade riktigt roligt på dagens Sh'Bam. Instruktören körde delvis den nya releasen och delvis gamla rutiner. Dom som vi har kört förut satt bättre och jag levde mig in mer i dansen. Precis som man ska göra. Idag var vi några fler som deltog, vilket måste kännas bra för instruktören. Stämningen var bättre också än innan, gladare liksom. Jag tror dock att instruktören inte riktigt hade den bästa dagen, för hon kom liksom av sig vid flera tillfällen. Men, det gjorde inget. Vi hade roligt! Eller i alla fall jag.

Sen kanske nån undrar hur det gick med mina nya inneskor? Jag gillar dom. Tyckte nog att de kändes lite stora först, under passet kändes det som att jag gled omkring lite i dem, men sen när jag gick därifrån så tyckte jag att de satt bra. Sköna är de dock! Jag kanske bara måste vänja mig vid "strumpdelen", den gör ju att skon känns annorlunda på foten.
Fästet i golvet var inte lika bra som de förra skorna som liksom "fastnade", vilket är bra eftersom det underlättar för mig på dansklasserna. Det var det jag var ute efter, lite mer glid på sulorna. 

Nya skor

Inför Vårruset 2011 köpte jag nya löparskor. Är det nån som minns? Det var nu ett tag sedan och dom löparskorna har blivit hårda, smutsiga och trasiga. Kolla in bilden vid lilltån. Värsta hålet! Så var det på båda skorna, plus att andra ställen också hade börjat ge vika, speciellt inuti vid hälen. Välanvända är de verkligen.

Med andra ord ett nyförvärv var på tiden. Skorna på bilden kastade jag bort idagfaktiskt. Behövde också byta ut mina skor för träning inomhus, för dom är betydligt äldre än de på bilden ovan. Visserligen är de hela och rena, så de får tjänstgöra lite till som slit- och slängskor. I fredags blev det shopping för Modig, mig och maken. Mina inköp höll sig till 2 par träningsskor och 4 par strumpor till för att om möjligt bevara skorna bättre. Tips från säljaren på Stadium och vad vet jag, lika bra att följa rådet.

Tänkte att jag inte skulle välja neutralt och svart som jag brukar göra, så det blev klatschigt rosa istället. Inneskorna följde samma tanke.

Egentligen är jag lite snål med såna här inköp och vill inte ge mer än max 400-500 kronor per par, men när jag provade de billigare varianterna och jämförde med dessa så var slaget förlorat. Det blev det dyrare alternativen, som ändå inte var dyrast. Sen hade jag nån rabatt och nåt pris var lite nedsatt, men skorna gick ändå på runt 800 kronor styck.

Sjukt sköna är de i alla fall! Inneskorna har en innerdel som sitter som en extra strumpa på foten, sen väger de i princip ingenting heller. Joggingskorna är för pronerande fötter för att jag ska få bättre stöd i hålfoten, de väger också ganska lite och sitter som en smäck. Fick gå upp till storlek 40 eftersom de är små i storlekarna. Längtar lite till torsdagens Sh'bam så att jag kan få testa inneskorna! Så man kan ju säga att nyinköpen är inspirationsgivande.

Glömde ju mätningen!

Glömde ju helt bort att berätta om mätresultatet från i fredags! Träning och lite mindre onyttigheter har gett lite resultat under månaden som gått. Kolla själv:

Vikt och mätning	Aug	Sep
Kroppsvikt	77	74,9
Bröst	100	100
Överarm vänster	33	31,5
Överarm höger	33	31,5
Underarm vänster	27	26,5
Underarm höger	27,5	26
Mage	103	100
Lår vänster	65	63,5
Lår höger	62,5	63,5
Vad vänster	41,5	41
Vad höger	41	41,5

Jag känner mig nöjd med en viktnedgång på 2,1 kg och ett minskat midjemått på 3 cm. Hoppas det kan fortsätta i samma spår. Och ja, jag vet, det är helt upp till mig och vad jag gör/inte gör. Fortfarande är det mycket som ska bort, 10-15 kg helst. Suck, och så kämpar vi på...

Inte så roligt

Idag var jag på BodyBalance. De introducerade en ny release, nummer 62. Jag tyckte inte om det lika mycket som förra gången. Blev inte ens svettig det minsta. Visst är det avslappnande och jag får tillfälle att stretcha ut mina stela och korta muskler, så för den sakens skulle kanske jag går dit igen. Svårt är det ju, just med stretchingen och med balansen.

Vet inte riktigt vad det var med mig idag, jag bara gillade det inte. Kanske beror det på hur det startade. De var liksom avvisande flera gånger vid dörren innan de släppte in oss som skulle träna. Gillade nog inte sättet de gjorde det på. Men, det påverkar ju inte så himla mycket. Kanske passade förra releasen mig bättre? Ingen aning faktiskt, men jag gick därifrån utan att känna mig nöjd med passet i alla fall. Så mycket vet jag. Avslappnad och samtidigt inte nöjd. Har inget annat att säga om det.

Bättre och bättre

Idag kom jag äntligen iväg till Nordic Wellness igen. Sist jag skrev var maken sjuk och jag ställde in träningen. Han var fortsatt sjuk nästan hela veckan och det innebar att jag var hemma och tog allt med Modig istället för att träna. I tisdags hade jag dock bokat in BodyBalance, men så avbokade jag den för att jag var trött och hade huvudvärk. Egentligen var läget detsamma idag, men i tisdags bestämde jag mig för att jag skulle träna idag i alla fall. Så blev det alltså.

Passet idag var Sh'bam. Måste säga att det bara går bättre och bättre. Övning ger verkligen färdighet. Sen behöver jag ta ut rörelserna mer och så och jag ser nog ganska rolig ut, men jag var inte totalt vilsen i alla fall och kunskapen kommer nog. Visserligen ska instruktören köra igång med release 13 nästa vecka, så då blir det nya steg. Förmodligen får jag börja om då och känna mig allmänt vilsen, men kanske behöver jag inte börja helt från noll. Jag har ju ändå dansat Sh'bam förut.

Det känns riktigt bra att jag kom iväg idag. Den 1,5 veckan sedan jag tränade sist kunde ha varit början till fallet, speciellt nu i tisdags då jag avbokade träningen utan anledning. Men, kanske kan jag fortfarande fixa det. Att fortsätta med träningen alltså.

Avbokad träning

Idag hade jag bokat in mig på ett BodyBalance-pass efter att Modig hade gått och lagt sig. Men så är maken magsjuk sedan igår kväll så jag avbokade passet för att vara tillgänglig utifall att Modig skulle vakna. Just nu är det bra om hans pappa hanterar honom så lite som möjligt för att försöka undvika smittspridning. I detta läge kändes det viktigare att prioritera familjen än att komma i form.

Tuff Zumba

Blev så glad när jag såg att det var ett Zumba-pass på en tid som passade mig idag. Passet heter Zumba Fitness 60. Och, ojojoj, var det var hålligång på det passet! Som jag svettades! Men roligt var det! Hon som ledde passet var peppig, men på ett bra och roligt sätt. Det bliv liksom inte överdrivet. Jag hängde inte riktigt med i alla svängar, för ibland gick det fort och så himla mycket har jag ju inte dansat Zumba så att jag kan alla steg. Det här var ju dessutom mer inriktat mot fitness jämfört med de mer dansinriktade passen jag har gått på tidigare.

En miss jag gjorde var att ställa mig längst bak. Visserligen var det för att det var rätt så trångt på alla andra ställen, men det resulterade i att jag inte såg ordentligt vad ledaren gjorde.

Just det jag! Var ju på plats i sån god tid att jag hann med lite träning på gymmet också. Fem minuters cykling och 2 maskiner, en som tränade mage och en som tränade armar.

Känner mig nöjd med att ha fått in lite träning trots att det är lördag!

Smygvägningar

Det är vad maken kallar dem, de tillfällen då jag väger mig mellan den månatliga vägningen och mätningen som vi har börjat med. Jag kallar det önskan av att återfå hopp, eftersom jag nånstans inte tror att en förändring är möjlig för mig. Visserligen har mina vägningar inte ingett mig hopp tidigare, men det berodde på att jag inte hade koll på min ursprungsvikt från första vägningen i slutet av augusti. Jag har tyckt att jag har känt en kroppslig förändring, men sen tänkt att det bara är inbillning. Imorse vägde jag mig (75 kg) och jag kollade upp ursprungsvikten (77 kg). Yes! Det var detta jag behövde! Att se att jag har uppnått lite resultat. Att det jag gör faktiskt har påverkat det jag vill förändra. Nu kommer jag nog inte att känna något behov av att väga mig förrän det är dags för septembers vägning och mätning. Känner mig upprymd över förändringen!

Spungebob

När jag ser mig själv i dom där enorma speglarna som dom har på väggarna när man tränar klasser känns det inte bra. Inte bra alls. Jag är inte så väldans lång (163 cm) och väger alldeles för mycket (runt 75 kg). Det gör att jag ser rätt så kompakt ut, liksom liten och fyrkantig. Ungefär som Spungebob! Fast med mycket kraftigare ben och armar. Jag kan säga direkt att det känns ju inte jättebra att jag känner igen min kroppsform i denna tecknade figur. Det är inte alls så som jag vill se ut och det gör att jag inte alls känner mig snygg och sexig, typ någonsin. Jag vet dessutom att den enda som kan göra något åt hur min kroppsform ser ut, det är jag själv...

Nu när jag (äntligen) har kommit igång att träna igen hoppas jag dock att jag den här gången ska fortsätta med träningen och inte ge upp. Jag hoppas också att det ska ge resultat så att jag kan börja känns mig fin igen. För jag vill sluta känns mig som Spungebob, även om han ser ut att ha himla kul, sin fyrkantiga kropp till trots.

En sak som jag också måste tänka på det är min kost. Ett tag trycktes det in både det ena och det andra i onyttighetsväg, var och varannan dag. Nu har jag börjat skärpa mig igen. Från fredag kväll till söndag är det ok att äta lite onyttigt, men jag behöver ju inte moffa i mig. Lagom är bäst, som man brukar säga.

Andra chansen gav mersmak

Förra torsdagen testade jag Sh'bam. Då var jag något skeptisk, men ville ändå ge det en chans genom att gå ett par gånger till. Idag var andra chansen. Jag är fortfarande en klumpeduns och hänger inte alltid med, men om man jämför med förra gången så gick det betydligt bättre idag. Det var dessutom lite roligare denna gång. Kanske dels beroende på att jag hängde med lite bättre. Jag tror definitivt att jag kommer att fortsätta boka in mig på Sh'bam, med förhoppningen att jag kan bli något mer graciös och mindre klumpeduns.

Utsträckta muskler, omöjliga positioner och avslappning

Idag testade jag BodyBalance för första gången. Det är en blandning av Yoga, Pilates och Tai Chi. Jag har aldrig testat Pilates och Tai Chi. Yoga har jag testat hemma framför en halvkass Yoga-dvd for dummies, samt lite pausyoga på jobbet.

Visste inte riktigt vad jag skulle förvänta mig av de 60 minuterna som klassen upptog. Nu i efterhand kan jag berätta att det inte var jobbigt, men vissa saker var svåra. Det handlade en hel del om balans och det tyckte jag nog att jag oftast klarade ganska bra, men när det kom till styrka så var det sämre. Inte så konstigt. Vid ett tillfälle satt vi i en sån position att jag kände det som att min kropp var hopknuten till en knut. Varm blev jag av passet, men direkt svettigt var det inte. Kroppen fick sträckas ut åt alla möjliga och omöjliga håll.

Det var skönt för min kropp som är proppfylld av spända, korta muskler och för mitt sinne som alltid är på helspänn. Jag tror att jag behöver fortsätta med detta. Har inte min huvudvärk minskat något? Eller inbillar jag mig?

Passet handlade mycket om att andas, något jag glömmer bort många gånger. Det handlade också om avslappning och kroppskontroll. Det finns styrkeövningar och många positioner genomförs statiska eller i sakta rörelse. Ska jag jämföra detta med hur jag klarade av passen med Zumba och Sh'bam så var det betydligt lättare att hänga med i vad som hände i detta pass. Jag kände mig inte konstant bortkommen och klumpig.

Jag vill gå dit igen. Det var inte roligt, men det gav mig någonting och jag tror att BodyBalance kan vara ett bra komplement till annan träning. Min kropp behöver verkligen öva sig i att slappna av.

Att ge sig iväg

Det svåraste med att träna är väl inte egentligen själva träningen i sig och efteråt känns det ju bra. Jag känner mig alltid väldigt duktig när jag har fått in ett träningspass. Nej, det svåraste enligt mig är att ge sig iväg till träningen. Jag ska först ta mig i kragen och byta om, bara det tar ju emot.

Jag hade bestämt mig redan under veckan att jag skulle träna idag. Det fanns inga klasser som passade mig tidsmässigt, så jag bestämde mig för att det var dags att testa gymmet. Borde boka en tid med nån som visar mig runt, men det har inte blivit av. Får göra det nästa vecka kanske? Prata med dem i alla fall.

Började med 10 min cykel som uppvärmning. Sedan blev det lite övningar på olika maskiner. Kollade på bilderna och läste mig till hur de fungerade. Tyckte det gick rätt bra faktiskt. Avslutade med 15 min på löparbandet. Körde nåt viktminskningsprogram på alldeles för låg nivå, så jag fick öka farten lite då och då för att det åtminstone skulle vara lite jobbigt. Totalt blev det att jag tränade i 1 timme, sedan stretchade jag lite innan jag begav mig hemåt igen.

Den här veckan har jag alltså hunnit med att träna 3 gånger. Är stolt över mig själv!

Inte lika roligt

Idag testade jag passet som heter Sh'bam på Nordic Wellness. Måste säga att det inte var lika roligt som Zumba och jag var nog den mest förvirrade människan i salen. Dansade fel typ hela tiden. Kom av mig, hängde inte med, snurrade åt motsatt håll, ja, hur länge ska jag fortsätta? Men, jag tänker också att det här var första gången. Ju fler gånger jag går desto bättre kommer jag att hänga med. Har bestämt mig för att testa att gå några gånger för att se hur det känns och sen får jag se om jag vill fortsätta eller ej. Det handlar ju om att ha roligt och om det inte blir roligare då får jag nog se mig om efter något annat. Ska kolla upp om det inte finns något Zumbapass på nån annan anläggning jag kan gå på också.

Andra Zumbapasset

Körde 60 minuters Zumbapass för andra gången idag. Tiden går så himla fort, det är roligt och svetten lackar! Det trist är bara att detta var sista gången jag kan vara med på det här Zumbapasset eftersom jag ska gå med i min gamla kör igen nästa vecka och det är på onsdagar på samma tid som Zumban. Typiskt! Men, imorgon ska jag testa Sh'bam och jag hoppas att det är lika roligt. Torsdagar kommer att funka bättre tror jag nog. Annars får jag se mig om på de andra anläggningarna i stan om de har Zumba på dagar och tider som passar mig.

Idag tycker jag att stegen satt lite bättre faktiskt! Jag märkte att jag har gjort det här förut, även om jag ibland tappade bort mig helt i alla fall. Men, men, roligt var det och det är huvudsaken. Jag tycker också att den klassen har väldigt tillåtande stämning. Det är ok om man inte hänger med hela tiden. Man gör sitt bästa och det är good enough.

Roligt och svettigt med Zumba

När jag och maken var och kollade in Nordic Wellness så fick vi med oss två prova-på-kort som ger oss 1 veckas fri träning. Idag gjorde vi slag i saken och började prova på. Maken åkte och tränade på gymmet efter inskolningen. Jag och Modig stannade hemma och lagade mat. Jag åkte strax efter att Modig hade gått och lagt sig. Mitt mål var att få en plats i Zumbapasset på 60 minuter, vilket jag fick.

När vi kom in där var instruktören så där hyperaktiv, superpepp och alla vi andra bara stod där och såg ut som världens tråkmånsar. Jag kände mig lite bortkommen eftersom jag aldrig gått på något Zumbapass, jag ser ut som en mindre flodhäst och är typ hur otränad som helst. Tyckte mest det var jobbigt när hon höll på så och tyckte bara att hon skulle köra igång. Vilket hon gjorde tillslut.

Det var då det roliga startade! Visst, ibland tappade jag bort mig totalt och hann inte med i stegen. Hade kanske inte helt rätt gung heller. Men kul, det var det och svettig, det blev jag! Jag vill definitivt gå på fler Zumbapass!

Två dagar i rad

Jo, det är faktiskt sant. Jag har använt crosstrainern idag igen!

42:37 min
13,18 km (tvivlar på att det stämmer)
300 kalorier

Lite stolt över mig själv. Det verkar som att maken också är det, vilket värmer i hjärtat.

Första träningen på länge

Maken har idag börjat spela innebandy med ett gäng killar. De ska spela nu varje måndag. Jag kände att jag också måste göra något så att jag kommer igång. Annars går jag bara och drar på det och riskerar att sabba hela Nordic Wellness-grejen också. Därför återinvigde jag min crosstrainer idag efter att jag och maken mätte oss. Passade på att se ett avsnitt av Pretty Little Liars samtidigt så att jag kunde glömma hur tråkigt jag hade det.

Dagens träningsresultat på crosstrainern:
Tiden hamnade på 41:53 min, 335 kalorier blev brända och enligt crosstrainern rörde jag mig 14,72 km (vilket jag tvivlar starkt på). Sen stretchade jag till och med lite efteråt. Nu ska jag snart ta en kvällspromenad med hunden också.

Det känns ändå som att jag har fått en bra nystart och jag är lite stolt över att jag inte struntade i att träna.

Dags att ta tag i förfallet

Sedan träningslusten försvann har jag låtit mig själv förfalla totalt. Jag har inte haft varken ork eller lust att ta tag i mig själv och förändra min situation. Hela tiden har jag gett mig själv ursäkter för vad jag stoppar i mig och jag vill knappt se mig själv i spegeln längre. Någon träning har det inte heller blivit. Jag tror jag är mitt största jag (ej medräknat graviditeten förstås) just nu. Jag har aldrig tidigare vägt mer eller varit tjockare. Jag skäms över mig själv och känner mig allt som oftast ful, fet och äcklig.

Både jag och maken är tjockare än någonsin tidigare och vi har pratat om att vi måste förändra vår situation, vi måste bränna fläsket. Förra veckan besökte vi ett Nordic Wellness-gym här i närheten. Priserna är ju sjukt höga om man vill kunna inkludera klasser, vilket jag vill för jag tycker gymträning suger fett. Och då menar jag det inte bokstavligen. Men, när vi var där sa tjejen i receptionen att Groupon hade en deal där man kunde få träna betydligt billigare i alla Nordic Wellness träningscenter. Så vi kollade in det. För 12 månader som Guld+-medlem fick man 51% rabatt på priset. Så istället för 5100 kr hamnade priset på 2495 kr. En mycket rimligare summa enligt mig, men ändå en massa pengar. Vi slog till i alla fall och ska hämta ut våra träningskort här någon dag den här månaden. Kortet börjar gälla när man hämtar ut det, dock senast den 1 september. Nu gäller det att bruka allvar, för annars har jag kastat en massa pengar i sjön.

Vi beslöt oss också för att börja mäta oss en gång per månad för att se resultat på hela kroppen och inte bara stirra oss blinda på vikten. Maken har gjort fina excel-ark där vi skriver in våra resultat. Vi mätte oss idag. Här är min nedslående utgångspunkt:

Vikt och mätning	Aug
Kroppsvikt	77
Bröst	100
Överarm vänster	33
Överarm höger	33
Underarm vänster	27
Underarm höger	27,5
Mage	103
Lår vänster	65
Lår höger	62,5
Vad vänster	41,5
Vad höger	41

Nu gäller det bara att lägga manken till och kämpa, för såna här resultat vill jag inte ha!

Vårruset 2013

I ett svagt ögonblick anmälde jag mig till årets Vårrus och jag var faktiskt även lite taggad. Då. Sen i samband med att träningslusten försvann så förlorade jag även lusten till att springa Vårruset. Så har det känts ett tag nu. Idag när jag kom hem från jobbet ville jag egentligen bara stanna hemma och mysa med familjen, inte bege mig iväg igen. Men, det var bara att åka. Tog bussen in för att slippa en massa jobbig trafik och leta obefintliga parkeringsplatser.

Många som väntade på starten.

Träffade mitt lag en stund innan. Sen gick vi i samlad tropp till startlinjen. Friskis och Svettis var i full gång med uppvärmningen. Två käcka tjejer stod på ett podium och gjorde överdrivna rörelser. Var lite blasé över hela grejen och hängde med sådär lite halvt. Sen närmade sig starten. Min vän N sa, ska vi inte jogga lite när det andra släppet fick börja röra på sig. Jovisst, lite kunde vi väl jogga då. Så sa hon när vi närmade oss startlinjen. Ska vi inte jogga sådär lite sakta. Ok då, sa jag.

Tiden enligt Runkeeper
minus 11 sekunder.

Resultat: Jag joggade mig igenom alla 5 kilometerna utan ett enda gångsteg. Det gick på ren envishet även om det definitivt inte gick fort. När man väl har kommit en bit så går det ju inte att ge upp heller. Det var egentligen bara i början och när slutet närmade sig som det kändes som jobbigast, sträckan däremellan gick liksom på rutin på något sätt. Kroppen bara upprepade samma rörelser om och om igen. Visst var jag trött, men jag bara fortsatte, samma rörelser, samma rörelser i en monoton takt. Men oj vad varm jag blev! Hade ju klätt mig efter tanken att jag skulle gå hela rundan. Fick till en riktigt bra spurt på slutet faktiskt, en sån riktigt skön och snabb spurt. Dock med lite andningssvårigheter de sista ca 20 metrarna. Ignorerade det och fortsatte. Andas ut kunde jag höra efter mållinjen. Målklockan stod på 40:28 när jag gick i mål och vi var ju i andra släppet, så det blev något snabbare tid. Min vän N kom in 11 sekunder efter mig och hennes Runkeeper hade en tid på 37 minuter exakt. Det betyder att min tid var 11 sekunder snabbare, det vill säga 36:49 minuter.

Många trötta tjejer efter mållinjen.

Nu efteråt känns det bra och jag är nöjd med min insats eftersom den var över förväntan utifrån min mindset innan loppet. Det blev inte en lika bra tid som för två år sedan, men det tycker jag inte gör någonting. Imorgon blir det nog jobbigt för mig dock, för mitt i alla uppståndelsen blev det ingen streching av. Jaja, den dagen den sorgen. Ikväll kan jag gå och lägga mig med en känsla av att ha klarat av något!

Medaljen!

Tappat träningslusten

Nu är jag på botten, det finns ingen träningslust eller glädje inför träningen kvar i mig för tillfället. Förra veckans misslyckande var bara början. Så känns det. Nästa veckas Vårrus blir nog i promenadtakt för mig. Räknar inte med att träna någonting den här veckan, förutom lite pausgympa på jobbet. Jag känner mig som en dålig människa totalt utan disciplin. Ja, vad mer kan jag säga? Det är där jag är nu. Inte direkt oväntat om man tittar tillbaka på hur det brukar gå med min träning. Denna gång var inte annorlunda. Tycker inte det är lönt, för jag märker ingen skillnad. Japp, så ligger det till. Så vet ni det.

15 veckor

Så länge höll jag mitt nyårslöfte.  15 veckor. Har noll motivation att träna. Ser ingen skillnad trots att jag har ändrat mina onyttighetsvanor och börjat träna. Är på god väg att ge upp känns det som. Åtminstone vad gäller träningen. Hur kunde jag gå och inbilla mig att jag skulle klara hela året? Jag är ju dummare än tåget. Vet inte hur jag kommer att hantera detta nederlag, men jag gissar att det inte blir så himla mycket mer träna av för min del.

Återinvigning

Har inte tränat på hela veckan och så igår kväll när vi skulle kolla på en film kom jag på att om jag inte tränade så skulle jag inte klara av att träna två gånger den här veckan. Så under början av filmen gjorde jag några omgångar situps, pushups och benlyft från soffan. Skämdes lite för mitt dåliga engagemang, men sa till maken att det visst gills.

Men skammen förde något gott med sig, för idag återinvigde jag min crosstrainer. Den har jag inte använt sedan jag var gravid, och då använde jag den nog bara en gång. För att ge lite tidsperspektiv. Modig fyller 1 år nästa vecka och fram tills igår då jag grävde fram den har crosstrainern varit ett bra avlastningsställe.

Modig hade somnat i vagnen när vi var ute på långprommis på morgonen med Allvädershunden. Så min deal med mig själv var att antingen skulle jag träna tills Modig vaknade, eller i alla fall i 30 minuter. Det blev 30 minuter och svetten rann. Den insatsen gjorde mig mer nöjd med mig själv än träningsinsatsen igår kan man ju minst sagt säga.

Fjorton veckor

Japp, nu har det gått 14 veckor av nyårslöftet. Och ja, det är fortfarande intakt. För min del. Den här veckan har vi faktiskt tränat 2 gånger både maken och jag. Jag är inte supernöjd med min insats, men det var en sån vecka. Sparade träningen till helgen, dum som jag är. På lördagen blev det 15 minuter med olika övningar, bland annat med lite vikter. Idag, söndag, har vi varit iväg hela familjen på en cykeltur. Det är nämligen så att vi köpte cykelbarnstol till Modig igår, samt 3 cykelhjälmar (man får ju som förälder föregå med gott exempel). Så vi satte Modig i stolen och tog Allvädershunden i koppel och cyklade iväg. Vädret var helt ok och det var riktigt skönt att komma ut. Så, som ni förstår, cykelturen har kvalat in som träningstillfälle nummer två. Imorgon börjar vecka 15, en ny träningsvecka och jag hoppas att jag kan hitta tillbaka till inspirationen och motivationen igen.

Påskens frosseri

En storhelg lider mot sitt slut. En helg då jag har fått äta onyttigt trots att det inte är lördag. Ja. Jag har utnyttjat tillfället. Ja. Jag har tryckt i mig godis, choklad, chips, kakor och bullar, samt druckit lite läsk. Ja. Jag känner mig uppblåst och äcklig. Ja. Jag tycker det har varit onödigt. Ja. Nu ska det faktiskt bli skönt att återgå till vardagen då jag inte får trycka i mig sånt hela tiden.

Cykeltur i solen

Veckans andra träningspass blev en cykeltur i solskenet. Riktigt skönt. Tänkte att jag inte behöver ta ut mig så mycket utan att jag ska njuta av det hela bara. Men, nu vet jag varför jag inte gillar att cykla i vardagen. Jag blir ju så sjukt svettig! Det var jobbigt, fastän jag inte cyklade mitt allra värsta på min gamla damcykel. Resultat: 9,13 km på 36:07 min med en genomsnittsfart på 3:57 min/km. Runkeeper säger att jag inte brände så många kalorier (201 st), men jag tycker ändå att det måste ha tagit något, för annars hade jag väl inte svettats så som jag gjorde?

Tänkte på en sak när jag cyklade. Vi måste verkligen införskaffa cykelsadel till Modig så att vi kan bege oss ut på cykel hela familjen samtidigt. Jag tror han kommer att älska att cykla, för han gillar fart och fläkt. Precis som mamma och pappa. Hoppas i smyg på att han även kommer att gilla höga höjder, som mamma. För då kan vi hitta på såna grejer när han blir äldre, för pappa är höjdrädd och inte alls sugen på sånt som att flyga helikopter och åka luftballong.

Tillbaka till dagens träningspass och min träning överlag. Efter dagens cykeltur har jag klarat av 13 veckor av nyårslöftets 52. Det innebär att jag har klarat av 25% av nyårslöftet nu! Yeay! Maken failade den här veckan, för han har bara tränat 1 gång. Men, jag har inte failat nån vecka hittills och det är jag faktiskt lite stolt över! Go, Sara, go! :D

Joggingtur i solskenet

Använde min friskvårdstimme idag och gick 1 timme tidigare än vanligt. Vilket blir ganska tidigt eftersom jag brukar vara på jobbet strax före kl 7 på morgonen (vi har flextid). Gick från jobbet ca 14.20 och var väl hemma någon gång efter kl 15. Maken och Modig var inte hemma, men det var en Allvädershund och maken hade bett mig gå en längre runda med honom när jag kom hem. Gå, schmå, här ska springas! Tänkte jag. Så, vid hemkomst bytte jag direkt om till träningskläder, tog på Allvädershunden springselet och gav mig iväg med Runkeeper igång. Bilden här ovan är den vackra vyn jag sprang förbi vid ett tillfälle. Kunde inte låta bli att fota utsikten. Tog en paus på Runkeeper just då.

Dagens Runkeeper-resultat: 6,42 km på 56:13 min, med en genomsnittsfart på 8:46 min/km.

Jag känner mig nöjd över att jag kom iväg, över att jag sprang hela vägen förutom när Allvädershunden gjorde sitt och när jag snöt mig. Själva rundan blev inte så himla bra. Det var härligt väder och allt var toppen på det sättet, men mina ben var helt stumma under hela rundan och det gick väldigt trögt för mig. Sakta men säkert tog jag mig framåt meter för meter. Jag gav inte upp, men jag kände inte att jag kom in i nåt vidare flow. Det var ett par korta tillfällen då flowet nästan var hos mig, men så flyktigt var det att jag aldrig riktigt hann in i det.

Dagens joggingpass innebär att 50% av veckans träning är avklarad. Det känns skönt att inte ha allting kvar till helgen.

Träning trots allt

Ingen träning blev av under arbetsveckan och jag trodde att denna veckan skulle bryta nyårslöftet. Varför? Min pappa är här från Västmanland över helgen. Men, en viss herr Modig ville visst vakna riktigt tidigt både lördag och söndag, så det var bara för mamma att gå upp. Lördag resulterade i 10 minuters träning med olika övningar och idag, söndag blev det 15 minuter. Inte rejäla pass, men i alla fall nånting. När jag tänker på mina känslor inför att träna för tillfället så är jag glad för det lilla som blir gjort.

Bra kostrutin

Jag har fått in en rätt bra kostrutin nu på det nya jobbet. Om jag hinner så äter jag en tallrik fil eller yoghurt på morgonen innan jag åker till jobbet. Om inte så blir det en banan när jag kommer fram. Till morgonfikat blir det hallon med turkisk yoghurt och linfrön samt te eller vatten. Sen har jag med mig egen mat till lunch. Oftast samma som vi åt kvällen innan, samt eventuellt en morot. Dricker vatten till. Till eftermiddagsfikat äter jag ett äpple och dricker vatten. Sen är det kvällsmat när jag kommer hem. Efter det har det inte blivit så mycket ätande på vardagar, för jag hinner inte. Antingen somnar jag när jag nattar Modig, eller så är det så kort tid kvar tills jag ändå ska gå och lägga mig att jag inte tycker det är lönt att äta nånting.

Jag håller mig mätt över dan genom att äta så här regelbundet, vilket gör att jag inte känner det där sötsuget så mycket. I fredags fick vi lite godis på jobbet. Har fortfarande inte tagit en enda bit, fastän det står två meter från mitt skrivbord. Har jag börjat få en gnutta karaktär vad gäller detta, eller?

En vecka till

Jag klarade det! Jag har tränat två gånger den här veckan! I fredags tog jag friskvårdstimmen till en joggingrunda med Allvädershunden och svärmors lilla vovve. Idag har jag och Allvädershunden tagit en morgonjogg i solskenet och blåsten. Jag kände inte för det någon av gångerna, men jag gjorde det i alla fall. Det blev inga långa rundor, men, det viktigaste av allt, det blev av. Det betyder att jag har tränat minst två gånger per vecka nu i 11 veckor! Två och en halv månad! Tycker jag är duktig. Imorgon börjar vecka 12. Ny vecka, ny kamp. Håller tummarna för ännu en lyckad vecka då jag klarar av att genomföra minst två träningspass. Än så länge håller jag nyårslöftet.

Kritisk fas

Är just nu i en kritisk fas i och med att rutinerna försvann då jag började på nya jobbet. Skjuter upp träningen och känner inte alls för det. Riskerar att jag helt enkelt ger upp. Behöver ta mig i kragen, men vet inte om jag har kraften.

Blåsigt värre

Så har jag genomfört veckans andra träningspass och det känns riktigt bra, speciellt med tanke på att det var världens blåsväder ute! Brrr... Körde en repris av gårdagens "kvällspromenad" och tog samma joggingrunda med Allvädershunden som då. Resultatet: 2:18 km på 15:56 min med en genomsnittsfart på 7:18 min/km (jämför med igår 2,25 km på 19:43 min, 8:45 min/km). Är riktigt nöjd faktiskt, för jag kom in i ett väldigt härlig flow med bra fart under större delen av rundan. Mot slutet var det svårt att hålla, men jag gav inte upp utan fortsatte pressa ända till dörren.

Funderar över Vårruset. Hade jag kunnat hamna i ett sånt bra flow så hade jag nog lyckats få en ganska bra tid för att vara jag. I nuläget hade jag aldrig orkat hålla den farten så länge som 5 km, men med lite träning så kanske det kan gå. Det hade känts riktigt bra om jag hade kunnat förbättra min tid från 2011! Träning, träning, träning!

Trotsa tröttheten

Jo, jag kom iväg på en joggingtur med Allvädershunden. Den blev inte jättelång, endast 19:45 minuter. Genomsnittsfarten var 8:46 min/km. Jag är dock stolt över mig själv att jag inte bara tog en vanlig promenad, utan faktiskt kom iväg trots att jag var supertrött efter att ha slumrat till när jag nattade Modig. Första träningspasset avklarat den här veckan. Nu är det hög tid för mig att nanna kudden eftersom jag går upp klockan 5 på morgonen. Godnatt!

Inget mer än vardagsmotion

Började på nya jobbet i fredags. En positiv sak med att ha börjat där är all den vardagsmotion som jag får in under en dag. För det första så har jag ju börjat använda lokaltrafiken. Det blir promenad till bussen, samt promenad från tåget på morgonen och sen tvärtom på eftermiddagen. Totalt drygt 30 min skulle jag tro. För det andra så sitter jag på tredje planet och matsalen är på femte planet och jag har aldrig använt hissen. Har faktiskt inte sett någon som använder hissen. Sen är det ganska långa avstånd inom kontoret också och vi går hit och dit för möten och utbildningar. Mycket rörelse alltså.

Vad gäller min vanliga träning så har jag inte utfört någon sådan alls sedan jag började på nya jobbet. I helgen var jag lat, så det blev inga fler träningspass förra veckan efter de två tabatapassen. Den här veckan har det inte heller blivit något och jag börjar känna mig lite stressad över hur fort tiden går. Brukar ju ha tränat minst en gång vid det här laget.

Du kanske undrar varför jag inte tränar på morgonen längre. Det beror på att jag beger mig hemifrån ca kl 6 på morgonen för att vara på jobbet vid 7-tiden så att jag kan sluta lite tidigare. Det är toppen med flex! Dock inte toppen för träningen som sagt. Hade tanken om en joggingtur med Allvädershunden som kvällsrunda, men nu vet jag inte. Slumrade till när jag nattade Modig och känner mig helt groggy i knoppen. Fast egentligen borde jag bara göra det och inte tänka. Får se hur det här slutar.

Maken har varit ute på en cykeltur på eftermiddagen när jag hade kommit hem, så han har fått in sitt första träningspass. Tror det är första veckans om han hinner före mig med sitt första pass. Inte bra. Borde springa. Trött. Hur ska jag göra?

Låg puls

Igår blev det ingen träning, för jag försov mig i nästan en timme. Idag däremot har jag inte försovit mig, så det har blivit två set tabata.

Så här i efterhand inser jag att min planering av seten inte var så bra pulsmässigt. Efter seten hade jag endast 87 i puls. Anledningen var att jag inte hade så många konditionsövningar inlagda. Första setet bestod av utfall med hopp och dips. Andra setet bestod av armhävningar från knä och en statisk magövning då jag ligger på rygg och håller upp fötterna ca 1 dm från marken.

Oavsett puls så har jag i alla fall gjort det. Det betyder 2 genomförda träningspass den här veckan och 9 veckor av 9 som jag har genomfört nyårslöftet. Tanken är att jag ska få in 1-2 träningspass till innan veckan är över. Kanske ut och springa i helgen? Önskar mig härligt väder att springa i!

Borde ha struntat i vågen

Ni vet såna där tillfällen då man råkar titta sig i spegeln och tänker har jag en smal dag idag? Man vrider och vänder sig i spegeln, tittar från sidan, tittar framifrån. Kanske har jag faktiskt en smal dag idag?! Kanske har mina ansträngningar faktiskt börjat visa sig?! Så kommer kontrollmonstret in och måste kontrollera om det är en sann känsla eller om den är falsk. Fram med vågen...

72,1 kg = en falsk känsla

Jahapp, det var den positiva känslan på morgonen. Jag borde ha struntat i vågen och njutit av känslan istället, även om den var falsk. Åh om jag kunde få lite resultat snart! Vill, vill, vill se en positiv förändring i min vikt och min kroppsform! Men, jag får inte ge upp, jag måste ha tålamod...

Tog mig i kragen

Jag var duktig nu på morgonen. Tog mig upp kl 5, fastän kroppen protesterade lite. Det har blivit allt svårare att komma upp så tidigt på morgonen. Eller så beror det på att jag inte kom i säng runt 21-tiden, utan klockan landade på runt 22 istället. Oavsett, tillslut hörde jag väckarklockan och pallrade mig upp från under det gosiga täcket. Tog på mig träningskläderna och körde 2 set Tabata.

Det blev två likadana set eftersom jag inte om på fler övningar, vilket i och för sig inte gör någonting. Körde knäböj med nudda fingrarna i golvet och sen upphopp, samt springa på stället med höga knän och kraftigt pendlande armar. Det var jobbigt. Kom upp i 147 i puls, vilket jag är nöjd med.

Det känns bra att jag tränade fastän lusten inte var på plats. Det är vad som krävs av mig för att jag inte ska ge upp och bryta nyårslöftet. Har alla chanser att hinna med minst 1 träningspass till den här veckan. Det skulle innebära att jag har hållit mitt löfte i hela 9 veckor. Heja mig!

Nästan frisk

Mår betydligt bätte nu gentemot tidigare dagar. Snyter mig inte lika mycket och har endast använt Nezeril en gång idag, på morgonen. Nu gäller det! Att ta tag i träningen igen vill säga. Det är nu jag inte får falla till föga och bli lat igen. Det är nu jag måste studsa upp kl 5 på morgonen och sätta igång med nåt svettframkallande! Suget är borta... Imorgon bitti gäller det... Kommer jag att genomföra ett träningspass? Jag vill säga JA!, men jag säger jag vet inte...

Ingen förändring

Vägde mig förresten imorse. 71,7 kg... Det händer verkligen ingenting...

Där satt den!

Yes! Där smög jag in ett träningstillfälle till, trots sjukdom! Det känns grymt bra att jag har lyckats hålla nyårslöftet, trots att jag mår kasst den här veckan. I torsdags var det skridskoåkning. Idag blev det simning.

Vi åkte till badhuset hela familjen. Det blev Modigs premiärdopp. Mamman var lite nervös innan för hur det skulle gå med allting, men det hela gick hur bra som helst. Vi började allihop i barnpoolerna, sedan gick mamman och simmade 20 längder. Antar att det var en standardpool på 25 m, vilket innebär att jag simmade 500 m totalt. Vid det laget var Modig ganska trött och hungrig, så medan pappan simmade lika många längder matade mamman Modig. Sen blev det ett dopp till i babypoolen innan vi gick och duschade och begav oss hemåt.

Hade tänkt hitta på nåt efteråt, men det var nog bra att vi inte gjorde det. Efter att vi hade kommit hem och fikat slocknade nämligen hela familjen. Nu är det bara mamman som är vaken och jag har plockat undan i köket medan de andra snusar och sover vidare.

Kalljästa morgonbullar

Maken satte degen igår kväll så den fick kalljäsa i kylen över natten. Var något trött så det råkade bli lite extra vatten. Fyllde på med mer mjöl, men det var ändå lite mer åt smethållet. Liknade typ tekakor i formen efter att de hade gräddats. Men, goda var dom! Har massor med deg kvar. Tänkte testa att frysa in den så kan vi få bullar till frukost fler gånger. Maken ska bara ha i lite mer mjöl först. Nån som vet om det går?

Ny flingsort hemma

Igår köpte jag hem en ny flingsort som vi inte har smakat innan. Har varit sugen på att smaka den sedan jag la märke till den i hyllan och nu på morgonen var det premiärfrukost med flingan Havreflakes från Axa. Min bedömning. En ganska hård flinga, påminner om Branflakes i konsistensen. Smaken var god. En bra vardagsflinga, men kanske inte så rolig. Ändå, bra att ha hemma som variation till Havrefras som jag annars äter mycket när det inte är lördag.

På rätt väg

Första morgonen nu sedan jag blev sjuk som jag vaknar och faktiskt kan andas genom näsan. Det måste ju betyda att jag är på bättringsvägen. Jag håller tummarna för att jag ska bli så pass frisk att jag kan få in ett andra träningspass den här veckan!

Och nu när jag ändå pratar om hur jag mår så kan jag ju passa på att säga att gårdagens skridskoåkning inte har gett mig träningsvärk idag, men att mina ben fortfarande är väldigt trötta, så det tog ändå rätt hårt igår.

Bra träningsform

Jovisst tänker jag räkna dagens skridskoåkande som ett av veckans träningspass och kul hade jag under tiden! Satte igång Runkeeper när jag var på isen och pausade då jag åt med mera. Totalt blev det drygt 7 kilometers åkande på ca 2 timmar. Antal kalorier brända: 546. Inte så illa pinkat. Blev riktigt trött i benen, men hade inga hostattacker av aktiviteten, vilket jag hade fått om jag hade försökt få en rejäl pulsträning. Snyta mig fick jag dock göra lite då och då. Kom inte ihåg att skridskoåkning var så uttröttande, men efteråt var jag helt slut och nu talar jag inte bara om benen, utan om huvudet också, ja, hela kroppen. Hade lätt kunnat somna i bilen på väg därifrån. 50% av veckans träning avklarad, trots sjukdom!

Fortfarande sjuk...

Näsan proppas igen konstant, huvudet värker, jag får en hostattack för minsta lilla fnissning eller ansträngning. Så, ja, jag är fortfarande sjuk (men jobbar såklart ändå). Idag är det torsdag och jag börjar bli lite orolig för att jag inte kommer att kunna upprätthålla mitt nyårslöfte på grund av just att jag är sjuk. Jag ska åka skridskor idag och jag funderar på att sätta igång min Runkeeper och räkna det som ett träningstillfälle även om det känns lite som fusk eftersom jag inte kommer att åka för att ge allt, utan mest för att det är skoj.

Anmäld till Vårruset 2013

Nu är jag anmäld till Vårruset 2013! Datum och plats: 2 maj i Pildammsparken, Malmö. Fick bekräftelsen igår via lagets facebookgrupp. Jag kommer att springa med samma lag som jag gjorde 2011. Nu är det bara till att betala in 210 kr på K's bankkonto så är allt A-ok. Sen gäller det att komma igång med löpträningen ordentligt om jag vill klara av att klå tiden jag fick 2011. Ska bara bli frisk först. Alla i laget kommer att köra ett Fun Run. Är inte så insatt i vad det innebär, förutom att vi själva får ta tiden om vi vill veta vad den blir. Så det blir till att använda Runkeeper för min del, för jag vill ha koll. Ser fram emot att delta och har noterat dag och tid i kalendern!

Tabata, dag 7

Nu var ju tanken att jag skulle ha tränat mitt sjunde tabatapass idag. Är dock sjuk fortfarande såklart. Så snabbt blir man ju inte frisk sådär över en natt. Huvudet värker typ överallt och jag har värk ovanför ögonen när jag vrider på huvudet. Inte roligt att vara sjuk. Inte har jag varit så himla duktig på att vila upp mig idag heller och imorgon är det bara till att gå upp kl 5, sen väntar ännu en arbetsdag.

Tabata, dag 6

Det blir nog ingen tabata idag tyvärr, för jag mår skit. Huvudvärken från igår efter träningen håller i sig och hade nog snarare med den inkommande förkylningen att göra. Har tryck ovanför tinningarna, uppe på huvudet och ovanför ögonen, näsan är igenproppad och jag börjar känna av öronen. Tror inte att jag har feber eller så och jag kommer ändå att jobba senare, men fram tills dess ska jag nog försöka ta det lite lugnt. Hur det nu ska gå till med en pigg och alert 10-månadersbebis och en make som bara sover.

Nej, det är nog inte att säga för mycket att denna vecka inte var den rätta för att ge sig på tabata varje dag. Om jag mår bättre nästa vecka kör jag kanske igen? Gillar ju att det går så snabbt att träna. En bra sak är dock att jag har hållit nyårslöftet med råge, för jag har fått in 4 träningspass med tabata den här veckan. Dealen är ju minst 2 träningspass per vecka. Får se hur jag gör imorgon om jag mår bättre. Hoppas att jag mår bättre.

Tabata, dag 5

Nu har jag fått in mitt träningspass. Jag och maken tränade gemensamt. Som straff för att vi inte tränade igår körde vi ett dubbelt tabata-pass, det vill säga 4 min gånger 4. Set 1 och 3 gjorde vi övningarna knäböj med thrust och hade vikter i händerna, samt situps med 5 kg på bröstkorgen. Set 2 och 4 gjorde vi höga knälyft på stället med 5 kg mot bröstkorgen, samt rygglyft. Jag körde lite motiverande skrik, såsom fortare och högre knän och så vidare. Maken tyckte nog att det var sådär roligt, men höjde intensiteten ändå. Vi blev lite smått distraherande av en liten Modig som hittade på bus och kröp över oss när vi gjorde golvövningar, men vi kämpade på. Det var jobbigt. Jag som har börjat känna mig lite sjuk var rosslig i halsen när vi tränade och har fått en sprängande huvudvärk nu efteråt. Borde nog hälla i mig ett rejält glas med vatten.

En tanke. Man kanske skulle köra 2 set när man arbetar dagtid och 4 set när man är ledig dagtid och inte har samma tidspress?

Tabata, dag 4

Eller snarare INGEN tabata dag 4... Låt oss bara säga så att Alla Hjärtans Dag inte var en dag för träning för den här Saran. Tyvärr...

Jag anade det redan i förmiddags då jag inte hann träna innan vi skulle iväg hela familjen på kyrkans babycafé. Efter det gick vi gemensamt ut med Allvädershunden. Sen åkte vi till Emporia och åt 3-rätters på Jensens Böfhus och gjorde lite ärenden. När vi kom hem var det dags för Modig att äta och strax efter att byta till pyjamas, få välling och försöka komma till ro för natten. Då hade maken åkt iväg på ett sent läkarbesök. Ja. Han hade fått en tid kl 18 på den här dagen av alla. Men, men. Det var svårt att få Modig att komma till ro. Han vaknade ideligen. Sen var klockan typ 21 och vi kollade på en film och åt onyttigheter som avslutning på dagen. För jag anser att Alla Hjärtans Dag är en dag då det är ok att fuska med lördagsgodisregeln. Funderar dock på att inte ta onyttigt på lördag istället. Ta med nötter eller nåt sånt till jobbet så jag inte frestas att stoppa i mig nåt skräp.

Detta betyder att veckan av tabata är sabbad. Blir förbannad på mig själv, men inser samtidigt att det inte riktigt fanns möjlighet idag. Trots den korta tiden det tar. Jag borde antagligen ha gått upp tidigare och inte myst med Modig den timmen på morgonen. Det är lätt att vara efterklok.

Fettisdagen

Igår var fettisdagen här. Jag som älskar semlor hade nog egentligen velat ha en i alla fall. Kollegan tog till och med en semla till kontoret som stod där och frestade, men jag var inte den som föll till föga igår faktiskt. Ovanligt, men så var det. Jag känner mig stolt för att jag motstod frestelsen och jag stör mig lite på mitt småfrossande i falsk toscakaka i förrgår. Men, en bra sak förde frosseriet med sig. Nu har jag hittat en kaksort till som vi ska bjuda på när Modig har 1-årskalas.

Tabata, dag 3

Körde två olika set som vanligt för variationens skull. Vet inte om det är bra eller dåligt att göra så, men så gör jag i alla fall. Första setet blev Burpees och benlyft till 90 grader från ryggläge. Benlyften kändes effektiva och var jobbiga, men jag hann inte med så många burpees på 20 sekunder så jag vet inte om jag tyckte det var en bra övning för den här typen av workout. Andra setet bestod av dips och knäböj åt en sida där jag möter tån med motstående hand hållandes en 2 kg hantel (läs minst 3 kg) och sen alternera knä och hand. Vet inte vad en sån övning kan tänkas heta? Dips är effektivt och blev väldigt jobbigt ju längre tiden gick. Knäböjet kändes väl sådär.

Försökte skynda mig att ta pulsen efteråt, men såklart blev det krångel så att det dröjde längre än vanligt innan jag fick min mätning. Tror det var för att jag fortfarande hade min Hiit Interval Timer igång som störde programmet när det var slut på cooling down-tiden. Trots problem kom jag upp i en puls på 122 och det är jag nöjd med. Förmodligen hade jag en något högre puls dessutom direkt efter avslutat andra set och då är det ju ändå bättre.

Fortfarande otroligt skönt att träningspasset är över så pass snabbt som det är. Passar mig som handen i handsken.

App med pulsmätare

Som jag har nämnt i mina inlägg om Tabata så har jag installerat en app som kan mäta min puls genom mobiltelefonens kamera med hjälp av blixten. Det började med att maken först laddade hem en app som mätte pulsen och så ville jag såklart ha den till min telefon, så att jag kunde ha koll på pulsen när jag tränar tidigt på morgonen och maken fortfarande sover. När jag letade så hittade jag inte samma app som maken hade, men jag hittade en annan, en snyggare app som maken raskt bytte till så fort han hade sett den, hehe. Han sa att den är gjord av topputvecklare, vilket tydligen ska vara riktigt bra. Det betyder att den inte är "hemmasnickrad" så att säga, utan är gjord av professionella utvecklare. Jag valde den för att den var gratis och hade fått bra betyg.

Nyfiken på vad den heter? Instant Heart Rate. Jag tycker det är fascinerande hur den fungerar. Tydligen blir blodet mer syrerikt efter varje hjärtslag, vilket får huden att ändra färg. Det appen gör är att den mäter förändringarna i hudfärgen och räknar ut pulsen på endast 10 sekunder. Det går att spara mätningar, läsa om vad som händer i olika lägen av puls jämfört med maxpulsen, med mera. Det är en app jag än så länge gillar starkt och som jag rekommenderar om du tränar och vill ha koll på att du hamnar på en lagom pulsnivå i din träning. Det går ju att utläsa huruvida du ska ge mer i din träning, eller ej. Såsom jag använde den i min Tabataträning den här veckan.

Skogspromenad

Idag har jag nyttjat min friskvårdstimme tillsammans med min kollega och Allvädershunden som är med på jobbet idag. Det blev nästan 4 km i snöterräng. Varsin gång drattade vi på rumpan i en nedförsbacke där snön bara låg löst på det ishala underlaget. Så himla roligt när man snöklantar sig! På bilden syns lite av utsikten från parkeringen. Underbart vackert!

Ovän med vågen

Kunde inte låta bli att väga mig imorse eftersom det var rätt länge sen. Vet att det inte är den optimala dagen och att jag har fuskat med onyttigheterna igår och lite i förrgår, men har tanken slagit rot i mitt huvud så kan jag inte släppa den utan måste väga mig. Resultat: 71,9 kg. What the f***! H****te! Blir så frustrerad och arg! Varför är det ingenting som gör skillnad?! Mitt tålamod börjar rinna ut...

Tabata, dag 2

Eftersom jag inte kom upp i så hög puls igår tänkte jag att någonting behövde förändras inför dagens pass och lösningen då enligt mig var högre intensitet och att lägga till vikter. Sagt och gjort.

När man springer går det att öka hastigheten väsentligt, även i stillastående läge. Första setet bestod därför av höga, springande knälyft samt biceps med 2 kg. Fast hantlarna i sig väger en del också, så jag skulle säga att jag egentligen hade 3 kg i nävarna även om själva viktskivorna indikerar något annat. Andra setet tog jag och ändrade knälyftet i springsteget till springande rumpsparkar istället. Sen gjorde jag en övning som jag inte riktigt vet vad jag ska säga att den heter. Tror att den tränar typ gäddhänget. Jag höll en hantel med båda händerna ovanför huvudet och sänkte den så långt jag kunde bakom huvudet genom att bara röra armarna från armbågarna och neråt. Nån som vet hur jag ska benämna den övningen?

Resultatet enligt pulsmätaren blev 140 slag per minut! Yes! Jag kände att dagens pass blev bättre också för jag blev helt slut och den minutens vila mellan seten hann inte återställa mig inför andra setet. Det är nog mer så här det ska vara. Nu vet jag vad jag behöver sträva efter och att det funkar.

Idag tycker jag det är superskönt att passet är avklarat så pass fort som det är. När jag nästan har gett upp i varje set så är det bara en eller två repetitioner kvar och jag orkar kämpa vidare. Än så länge gillar jag Tabata.

Fuskat

Idag har jag fuskat. Ok lite igår också. Igår åt jag en halv semla. Idag var min föräldralediga kollega på besök på jobbet och hade med frukost, samt falsk toscakaka. Kunde inte låta bli. Den var dessutom så fantastiskt god att jag inte kunde motså några bitar till. Inte bra.

När jag kom hem berättade jag för maken och sa att dagen redan var förstörd och att jag lika bra kunde äta mer onyttigt. Då sa maken nej och att jag snarare skulle tänka att jag ville träna ett pass till för att kompensera. Nu blev der visserligen ingen mer träning, men inte heller åt jag något mer efter kvällsmaten.

Tabata, dag 1

Måndag morgon är här. Första dagen på Tabata-utmaningen, det vill säga att köra 2 set Tabata varje dag den här veckan.

Jag använde min Hiit-Interval Timer för att hålla koll på tiden. Set nr 1 körde jag armhävningar från knän (för att jag inte klarar av från fötter) och jumping jacks. För att få lite variation bestämde jag mig för att inte köra samma övningar en gång till, utan set nr 2 bestod av knäböj och dips. Efteråt stängde jag av timern och satte igång pulsklockan för att mäta min puls, som tyvärr endast kom upp i 112 slag per minut. Jag tyckte ändå att jag kämpade på. Speciellt i set 2 kände jag av att jag blev slut. Jag var trött och varm efteråt, men imorgon måste jag nog ge ändå mer och kanske lägga på en liten vikt i övningarna för att få upp pulsen till minst 120.

Träningen gick snabbt, vilket kändes som en lättnad. Jag hade inte velat köra 30-minuterspass varje dag, men det här kanske jag kan tänka mig att göra varje dag. Får se hur jag känner mig efter dag 7. Så här mycket kan jag väl säga om testomgången i lördags, jag fick träningsvärk i låren. Känns det så har det gjort nytta, det brukar maken mena på. Hoppas att det stämmer.

Hög puls med Tabata

Igår fick jag ett sms från maken när jag var på jobbet. Han hade sett ett inslag om en ny träningsform på TV4:as Nyhetsmorgon som kallas Tabata. Träningen skulle visst bara ta 4 minuter om dagen i anspråk och man skulle utföra den varje dag. Ett träningspass på 4 minuter kan man ju faktiskt hinna med. Tydligen skulle man köra på hög intensitet i 20 sekunder och vila i 10 sekunder, sedan upprepa detta 8 gånger för att få ihop sina 4 minuter. Det påminner lite om bodyrock och ZWOW i med en hög intensitet och korta pass.

Idag testade vi. Körde varannan knäböj med hantlar som lyfts över huvudet och varannan "slägga" med 5 kg. Efter ett set tog vi pulsen med en app som maken har hittat. Den visade inte så högt som vi hade önskat. Vi ville komma upp på minst 120 slag per minut. Därför bestämde vi oss för att köra ett set till. Efter det setet kom jag upp i 122 slag per minut. Det kändes bra och vi var nöjda där. Vi beslutade oss för att nästa vecka testa den här träningsformen och sedan utvärdera den när veckan har gått.

Så läste jag lite på sidan. Där stod att nybörjare skulle köra 1 till 2 set om 4 minuter, med en paus på 1 till 2 minuter emellan. Vi ändrade vårt beslut. Vi kör en vecka med 2 set om 4 minuter. Det innebär en träningstid på 10 minuter. Det går att hitta både övningar och en klocka med musik som säger dig när du ska köra och när du ska pausa på sidan. Det ska bli spännande att se var vi tycker om Tabata när veckan är slut och huruvida vi kommer att fortsätta använda oss av den träningsformen, eller om vi kommer att gå tillbaka till att träna 2-3 gånger per vecka.

Det var en till som ville vara med och träna.

Skön promenad

Imorse hann jag med en längre promenad med hunden. Det var riktigt skönt att få komma ut och röra på sig och dessutom bra för samvetet eftersom jag inte alltid hinner gå så långt på morgonen med honom då jag tränar eller då Modig vaknar. 45 minuter hann vi med och ca 3,5 km gick vi. Allvädershunden utstrålade sån glädje under promenaden att jag inte kunde låta bli att le och njuta ändå mer av stunden. En riktigt bra start på dagen!

Grötfrukost

Det är inte ofta jag äter gröt till frukost när jag ska iväg till jobbet, för av någon anledning känns det som att det tar för lång tid att fixa även om det endast tar ett par minuter. Jag som går upp i så pass god tid innan jag ska åka har ju egentligen all tid i världen att koka mig lite gröt även en vardagsmorgon, men det är ju lättare att ta en tallrik fil eller yoghurt.

Idag hade vi dock ett gäng bananer som börjar se lite leopardaktiga ut. Nu skall sägas att jag är extremt petig med min frukt och jag äter inte bananen när den är, enligt min mening, alltför mogen. Det ska vara grönt kvar på skalet och bananen ska vara spänstig, inte mjuk, söt och lite mjölig i konsistensen. Men! Sedan Modig föddes har jag upptäckt ett sätt för mig att äta bananen trots leopardskalet med dess lite övermogna innehåll. Om jag mosar bananen och blandar den med min gröt så gör det mig inget att äta leopardbananer. Mycket bra! Därför blev det gröt till frukost imorse. Rågflingegröt, mums! En bra och stadig frukost som håller länge.

Jag trotsar vädrets makter

Ok, det kanske var en något överdriven rubrik, men jag gav mig faktiskt ut i det halkiga slasket och joggade med Allvädershunden imorse. Egentligen hade jag tänkt träna med maken, men så ville jag springa av mig lite. Kände mig inte alls lika stark som förra gången och det bitvis snöiga vädret och modden gjorde inte saken bättre. Kände mig irriterad och lite sur. Noterade att jag var ofokuserad under stora delar av rundan och inte riktigt lyckades ha koll på formen. Ibland säckade rumpan och jag glömde att inte springa på hälarna flera gånger. Sprang inte hela vägen, men den mesta delen i alla fall. Det blev 4,32 km på 37:09 minuter. Genomsnittsfarten var 8:36 minuter per kilometer. Det vill säga sämre än förra gången, vilket var väntat.

Nu efteråt känns det bra att det är genomfört trots allt. Veckans träning är avklarad, men jag hoppas på att på in en bonusträning på lördag också. Stretchingen blev det lite sisådär med. När jag kom hem hamnade fokusen på Modig, dusch och sen Modig igen. Snart ska jag bege mig till jobbet för ett kvällspass...

Kan du slå en pensionär?

Fick ett mail idag om en tv-show som handlar om att komma i form där de söker deltagare. Tänkte jag skulle dela med mig av informationen, sprida budskapet, till dem som kan tänkas vara intresserade av att delta. Så här skriver de i mailet om programmet:

DELTAGARE TILL TV-PROGRAM

VI SÖKER HÄRLIGA DUOS (25-45 ÅR) TILL SVT-PROGRAMMET ”KAN DU SLÅ EN PENSIONÄR?”

Vi söker två kollegor, kompisar, kärlekspar, syskon, far och dotter etc.

Ni är medvetna om att ni lever ett ganska ohälsosamt liv, ni äter fel mat och rör på er alldeles för lite eller kanske röker för mycket? Kanske hinner ni inte laga en ordentlig middg på kvällarna och köper istället snabbmat på vägen hem eller småäter under hela dagen och unnar er lite väl mycket under fredagsmyset? Kanske vet du inte ens varför huvudet alltid börjar värka runt 15-tiden och du blir förkyld orimligt ofta?

Med hjälp av två inspirerade pensionärer har ni chansen att ta första steget mot ett längre, hälsosamare liv som passar just er – och tro det eller ej, det kommer att vara roligt!

Känner ni att denna beskrivning passar in på er, så ta chansen att vara med på ett otroligt roligt äventyr och maila snarast till: pensionar@jarowskij.se

Varma hälsningar,

Kan du slå en pensionär?-redaktionen

 

Nåt som kan vara av intresse för någon kanske?

Hur länge orkar jag?

Gå upp klockan 5 på morgonen menar jag då. I början var det inga problem, men nu börjar det kännas tungt. Blir lite orolig över att jag snart ger upp mitt nyårslöfte. Det är ju så här jag brukar göra. Jag kommer igång, det går bra, sen helt plötsligt slutar jag bara och så blir det precis som innan. Vill inte det, men det känns som att jag inte riktigt kan styra det (fast det inser jag ju att jag egentligen kan). Hinner jag inte med träningen på morgonen för att jag exempelvis har sovit för länge, då kommer det förmodligen inte att ske på kvällen heller, för då brukar jag känna mig för trött och orkeslös. Jag är  en utpräglad morgonmänniska.

Har kört min måndagsträning nu på morgonen, precis som planerat. 30 minuter med matta och lätta hantlar. Inga pauser. Men det tog emot lite idag, vilket det inte gjorde förra veckan. Visserligen har Modig varit vaken ett tag i natt och varit lite gnällig, men jag kände ju motståndet redan igår kväll.

50% av veckans "obligatoriska" träning är avklarad. Ändå frågar jag mig själv, hur länge kommer jag att orka den här gången? Det är frågan och jag har inte svaret...

Rörelse på hundstranden

Idag har vi varit ute länge. Jag, maken och Modig hoppade in i bilen med Allvädershunden och åkte till hundstranden. Tog med bollkastaren och sen lektes det hejvilt med bollen i minst 1,5 timme. Allvädershunden sprang så leran sprutade. Men, han är inte så himla duktig på att komma tillbaka med bollen till matte, så det blev matte som fick gå och hämta bollen. En hel del rörelse med andra ord. Allvädershunden imponerade, han lyssnade så bra på matte och husse. Det brukar han inte göra när det är nåt annat roligare i närheten. Det har verkligen varit en härlig dag!

Är trött i benen nu, ja i hela kroppen, efter besöket på hundstranden. Men också efter joggingrundan igår. Stel som bara den i vaderna. Så kan det gå när man glömmer bort att stretcha.

Imorgon är det dags för träning igen. Känner inte suget efter det idag, vilket oroar mig litegrann. Jag vill inte redan ge upp på vårt nyårslöfte. Tanken är att det ska hålla året ut och sedan helt enkelt vara en vana jag inte vill bli av med.

Springa på trampdynan

Häromdagen diskuterade vi löpning på jobbet och två av mina kollegor som springer mycket talade om att man inte skulle springa med hälen först, utan att man skulle springa på trampdynorna eller med platt fot för att undvika knäont. De sa att nån för länge sen hade tänkt att man kunde springa fortare om man började med att sätt i hälen först, för man kunde ta längre steg. Därav började det tillverkas joggingskor med bättre dämpning för hälen. Jag har ingen aning om huruvida det stämmer, men det låter väl ganska logiskt egentligen.

Sedan plusgraderna kom till oss har jag längtat efter att komma ut och springa igen. Väntat på att regnet skulle sluta och att marken skulle torka upp något. Väntat på lördagen och hoppats att plusgraderna skulle hålla i sig. Idag är det lördag. Nollan är tangerad lite åt plushållet och marken är ganska torr och bra att springa på. Men, nu fanns inte lusten där lika starkt längre. Typiskt! Jag tog dock mig själv i kragen. Nu hade jag ju längtat och tänkt på detta hela veckan, så nu fick jag banne mig ge mig iväg.

Tog Allvädershunden i selet som jag brukar använda när vi springer och gav mig ut på en morgonjogging. Det var ganska halt på sina ställen på asfalten, så jag försökte hålla mig på grusgångar och stigar så gott det gick. Var hela tiden medveten om hur jag utförde mitt fotsteg, med fokus på att sätta i trampdynan först och i princip utan att använda hälen alls. Inga knäbesvär under hela rundan, inga steg som känns uppåt i kroppen vid markkontakt, utan mjuka, fina steg. Det kändes bra, det kändes också som att balansen förbättrades jämfört med att sätta i hälen först.

Maken har ju tränat friidrott på elitnivå när han var yngre och var sprinter på 200 och 400 meter. Jag frågade honom hur han utför sitt fotsteg då han springer. Trampdynan först var svaret. Det hade jag ingen aning om. Själv har jag nog alltid sprungit med hälen först. Dags att tänka om och göra rätt för att spara på kroppen.

Till själva rundan då. Jag sprang 4,22 km på 35:10 minuter med en genomsnittlig fart på 8:21 minuter per kilometer. Det är mitt snabbaste hittills sedan jag kom igång med joggingen igen. Jag joggade hela tiden, förutom en gång när jag stannade och snöt mig. Då Allvädershunden tog paus av olika anledningar joggade jag på stället. Jag känner mig mycket nöjd med rundan och jag känner att jag kan bli betydligt starkare inför årets Vårrus som jag har tänkt delta i med mitt lag H*. Till Vårruset tänker jag att jag kan få upp farten, eftersom Allvädershunden sinkar mig när han pausar. Undrar om jag har möjlighet att klå tiden jag hade för 2 år sedan? Det vill säga 28:39 minuter. Spännande!

Renlevnadsmänniskan?

Var till tandläkaren igår. Det var ett lyckat besök, för jag hade inga hål eller nånting. Men en sak fick mig att fundera lite. Tandläkaren frågade mig du röker inte, va? Mitt svar var nej, jag röker inte, dricker inte och äter bara godis på lördagar nuförtiden. Har jag blivit en renlevnadsmänniska utan att jag visste om det? Jag känner mig inte som en sådan. Tittar jag mer på vad jag äter så blir det i princip aldrig prefabricerad mat. Vi köper inte hem sånt. Väldigt sällan äter jag snabbmat, eftersom det bara är 1 dag per vecka som det är ok och det inte blir så ofta vi äter det ens. Jag dricker extremt lite läsk eftersom jag föredrar vatten och dessutom endast får dricka det på lördagar. You tell me, har jag på nåt underligt sätt blivit en renlevnadsmänniska, eller till stor del i alla fall, utan att jag märkte nåt? Om jag har det så anser jag att det borde visa sig på min vikt också! Det vore inte mer än rättvist!

All rörelse räknas

Häromveckan pratade jag med min kollega om mitt och makens nyårslöfte och hur det går med vår träning. Vi kom in på vad som räknas som träning och vad som inte räknas som träning enligt löftet. Hundpromenader till exempel, räknas inte. Då sa min kollega men kroppen räknar all rörelse. Och det har han ju rätt i. Det är en god tanke att ta med sig och som hundägare blir det ju en del extra rörelse som min kropp faktiskt räknar in i den allmänna konkursen. Jag tycker hans uttryck är så himla bra, så det får faktiskt bli ett nytt ledord här på min blogg. Mina ledord hittar du i bloggens högerkant. De är tänkta att vara en inspiration till förändring.

Roligt att träna

I förmiddags tränade jag och maken tillsammans. Vi tränade inte som vi brukar, utan kom på övningarna allt eftersom. Den här gången tränade vi mer tillsammans, istället för att bara göra samma övningar efter varandra. Det var roligt! Vi inspirerades av olika saker. Boxningsträning, genom situps med medicinboll. Nu hade vi ingen medicinboll. Istället använde vi Modigs fotboll som han fick i dop-present av morfar. Programmet Älskling, du har blivit en tjockis, genom att sitta och ta nåt tungt från ena sidan till den andra. Vi tog en viktskiva på 5 kg. Vi gjorde statiska magövningar genom att ligga på rygg och hålla fötterna stilla 1 dm ovanför marken i 1 minut. Vi låg på rygg och tog benen rakt upp i luften, sen skulle den andra putta ner benen och man skulle ta upp dem igen. Vi gjorde axelövningar med först 3 kg, sen 2 kg och sen 1 kg i varje hand, utan paus. Vi gjorde en massa roliga övningar, utan sura miner. Jag hade skoj! Det får vi definitivt göra om fler gånger.

Idag har vi förresten haft 5 plusgrader. All snö är borta och det mesta blöta har sjunkit undan. Håller det i sig så blir det kanske en joggingtur innan veckan är över? Håller tummarna!

Plusgrader

Idag har det varit 3 plusgrader. Om det håller i sig ett par dagar så att slasket torkar upp så är jag sugen på att bege mig ut och springa lite under nåt av mina träningspass. Håller därför tummarna för lite bättre väder för jogging inom det närmaste så att jag kan variera min träning lite mer.

Träning ger styrka

Körde mina 30-minuters träning nu på morgonen med matta och 1-kiloshantlar. Märkte en tydlig skillnad när jag gjorde mina dips från soffans armstöd. Jag är starkare än vad jag var när jag startade den här träningsresan vecka 1. De 4 veckorna jag har tränat har alltså gett resultat, om ej viktmässigt så styrkemässigt i alla fall. Det var en härlig känsla att känna att jag klarade av 12 dips utan att jag inte skulle kunna slutföra de sista. Förut har 10 stycken varit en kamp.

Idag när jag körde passet blev det lite som en cirkelträning. Jag körde ca 4-6 olika övningar i en följd tre gånger i rad och sedan likadant igen. Tredje gången hann jag bara 2 gånger i rad, för sen ringde klockan att 30 minuter hade gått och det var dags att strecha och fortsätta med min morgon. Det här var ett bra sätt att lägga upp träningen på tycker jag, eftersom jag avskyr pauser och tycker de är ett sånt slöseri med tid.

Nästa träningspass tänker jag att jag har på onsdag. Då börjar jag jobba lite senare, så vi får se hur jag tränar då.

Alla goda ting är tre

Det blev en tredje träning den här veckan. Tränade styrketräning här hemma med maken. Sen gick vi ut på en gemensam hundpromenad hela, lilla familjen i en timme och en kvart. Det var lite blåsigt och kallt, men ändå var det skönt att komma ut och få frisk luft. Modig somnade i vagnen och sov sedan hela vägen. Vaknade inte förrän vi kom in i trappuppgången.

Det känns bra att ha fått in tre träningstillfällen två veckor i rad nu. Känner mig duktig. Maken har dock bara tränat denna enda gången den här veckan. Nu har han imorgon på sig att få in ett pass till. Vi ska på dop imorgon och sen hem till svärmor och äta kvällsmat. Frågan är om han kommer att ha den disciplinen att se till att få in ett pass, eller om han kommer att ta den enkla vägen och skita i att träna. Jag hoppas han är strong och tränar, jag ska pusha för att han ska träna, även om jag vet att han antagligen kommer att bli sur om jag gör det. Men, jag gör det ju för hans skull.

Rokad

Egentligen är det ju lördagar som är dagen då jag har lite friare tyglar med vad jag äter. den här veckan gör jag dock en liten rokad. Det blir fredagsgodis istället för lördagsgodis, eftersom jag är ledig idag, men inte imorgon. Mys hemma är ändå bäst.

Fattar ingenting

Vägde mig nu på morgonen. 72,2 kg... Jag fattar verkligen ingenting? Varför har jag gått upp i vikt? Sedan ett par månader tillbaka håller jag mig till en dag i veckan då jag får äta onyttigheter, förutom det har jag försökt tänka på att ta lagom portioner när jag äter och inte ta om. Sedan 4 veckor tillbaka har jag kommit igång med träningen 2-3 gånger per vecka. Ändå går jag upp i vikt! Varför? Det är verkligen obegripligt...