lördag 26 mars 2011

Löpturen från himlen


Jag flöt, jag svävade fram med lätta steg och en skön känsla i benen, i hela kroppen, i sinnet. Solen sken och värmde. Himlen var blå. Det kunde inte kännas bättre och jag känner mig så nöjd nu efteråt!

Det kändes som att vi höll en jämn och fin fart hela vägen och jag tyckte inte att det var det minsta jobbigt. När jag upptäckte att vi hade sprungit halvvägs och det fortfarande kändes lätt försökte jag hålla fast den känslan. Alla som har försökt hålla fast en känsla vet hur flyktiga de kan vara, men den här gången gick det! Kanske pga att det för första gången sedan jag började löpträna faktiskt kändes härligt hela vägen! Jag trodde att det skulle ta emot mot slutet i alla fall, men inte då. Trodde aldrig att jag skulle komma hit och funderar på vad det kan ha berott på?
  • Var det att jag inte tog på mig understället idag? N hade underställ och blev alldeles för varm.
  • Var det att himlen var blå, solen värmde skönt, fåglarna kvittrade och vårkänslorna spritter i kroppen?
  • Var det att jag inte kom till skott med att träna igår? Kan en vilodag ha gett mig förnyade krafter? Bör jag kanske införa 1 vilodag/vecka?
  • Var det att jag har kommit så pass långt i min träning att jag nu bör öka längden på passet? Visserligen ökade vi med ca 0,5 km idag, men kanske bör jag öka ändå mer?
Tittar jag på resultaten på min Runkeeper ser jag att vi idag gav mer, dvs vi hade ett högre tempo, sprang lite fortare än vad vi har gjort förut och jag hade dessutom kunnat ge mer, det kände jag.

N hade däremot en tuff dag, vilket gjorde att jag tog det lugnare. Det är inte kul att hela tiden känna att man inte hänger med, att känna att det bara inte går. Been there, done that. Vi springer ju tillsammans och då får man anpassa sig efter varandra, det tycker jag känns viktigt. Jag tänker att den som har mer kraft just den dagen kan få den andra att pusha lite extra. Den som har mer kraft kan ju dessutom njuta tillfullo av att känna flytet i benen. Jag och N brukar alternera kraftposition, dvs ibland är det hon som har flyt och idag var det jag. Det är skönt att vi turas om.

Jag avslutade löpträningen med en sprint uppför trapporna, 4 våningar. Gött!

2 kommentarer:

  1. Carro Barro Smarro :-P26 mars 2011 kl. 11:34

    HÄRLIGT !!! Åh vad härligt det låter jag verkligen längtar tills jag får känna så där.
    Vad kul ,ännu en peppning till att man vill springa igen och mer mer mer såå härligt ju !
    Bra kämpat Sara kul att det var du som fick dra idag och jag tror att det kan ha varit en släng av alla sakerna som gjorde att du orkade mer idag :-)Kul...verkligen super kul och höra att det går bra för dig!

    SvaraRadera
  2. Tack för peppingen! Tycker det är toppen att vi kan sporra varandra såhär via bloggarna, Runkeeper och fejjan! Du vet väl att det var du som triggade igång allt det här när vi sågs före jul! Du fick mig att ta mig i kragen och inte bara fundera över att jag borde göra det! BAMSEKRAM!

    SvaraRadera

Lämna gärna tips, råd och tankar! Jag blir så glad för dina kommentarer! :D